Whaat?! Min lilla son fyllde 5 månader för lite mer än en vecka sen. Om exakt 3 veckor är han 6 månader. Var har tiden tagit vägen egentligen? ♥

Atari kan sitta utan stöd när han var lite drygt 4 månader. Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg det. Men det är tydligen inte omöjligt sa de på BVC. Jag kommer ihåg hur jag tyckte att det var lite lustigt hur Atari alltid vill ta sig ur ryggstödet, tillslut testade jag att sätta honom på lekmattan bara. Han kunde ju sitta själv! Atari har vuxit på bra och håller sig stadigt högt upp på sin kurva fortfarande. När vi checkade ut från BB vägde lillen bara 3,2 kg och nu är han närmare 9 kg. Det börjar bli så tungt att bära Atari och mina armar domnar alltid bort under amningen, haha. Mycket skönare att liggamma, händer ofta att vi somnar tillsammans kramandes. Så mysigt.

Det är så kul och fascinerande att se hur barnens utveckling kan skiljas så mycket från varandra. Zelda satt utan stöd först vid 6 månaders ålder men hade jättefin motorik redan vid fem månader där hon kunde ta saker mellan tummen och pekfingret. Hon kunde kontrollera sina rörelser lite bättre vid den här ålder som Atari är i nu. Medan Atari har noll finmotorik. Han bara hasar sig fram och är allmänt klumpigt, haha. Lilla sötpotatisen.

Jag ammar lika mycket och hela tiden fortfarande. I takt med att Atari växer, äter på bra och behöver ännu mer mat har vi börjat öka matportioner till honom när han fyllde 5 månader. Trots den intensiva amningen kan Atari äta upp till 100g per måltid. Han får gröt på morgon, mosade frukt eller grönsaker till lunch och mixade mat (t.ex. kyckling & potatis) till middag.

Jag är så tacksam över min lilla solstråle, Atari är verkligen en sån charmör. När jag känner mig som tröttast slänger han alltid till med världens sötaste leende. Sen står man där med honom i famnen och känner hur energin fylls på.

Tack för att du är så snäll med din mamma lilla gubben. ♥ 

Finaste, älskade ni, ♥

Hur mår ni? Det var ju halloween förra veckan och vi har firat högtiden här hemma med barnen. Mys deluxe!

På halloweendagen (torsdag) hade vi pumpa skärning här hemma. Barnen fick klä ut sig till små pumpor och vi gjorde ett tappert försök med att fota barnens första halloween-kort där vi ville ha med alla TRE barn på samma bild, dock lyckades vi inte få med Baggiz som jag berättade tidigare. Att fota barn och husdjur tillsammans måste nog vara det svåraste som finns. Vilken utmaning det är. Men ett par söta kort fick vi på Zelda och Atari i alla fall. Jag ska skriva ut korten och sätta de i Zeldas och Ataris bok som jag kommer att ge till dem när de blir vuxna. Ataris allra första halloween och Zeldas första halloween med lillebror. 

På fredag hade förskolan eget halloween firade och barnen fick klä ut sig. Jag tog fram Zelda elefantdräkt som hon fick av sin mormor när vi var i Thailand sist. Atari fick ha på sig Zeldas gamla halloweenkläder från förra året. Oj vad de blev söta, jag och Bill turades om att pussa på barnen tusen gånger. Vi skrattade och gosade på barnen. Man vill ju bara äta upp dem!

Jag sa till Bill att jag vill lämna och hämta Zelda på förskolan den dagen. Vill inte missa alla söta utklädda mini människor. Jag dog av söthet när jag gick in i klassrummet där alla barn satt. Halloween har plötsligt blivit roligare för oss, haha.

Under helgen i väntan på att lek och bus barnen skulle komma och knacka på dörren gjorde jag och Zelda enkla halloween-snacks. Zelda satt och slickade på alla godsaker hon hade framför sig som vanligt. Hela halloweenhelgen har vi verkligen maxat myset här hemma. Jag som älskar högtider tidigare älskar högtider ännu mer nu med barn.

Nog om Halloween. Jag lääääängtaaaar sååå mycket till julafton nu! Går runt och sjunger jullåtar här hemma redan, haha. Låten som jag nynnar till just just just nu i skrivande stund är ”Winter wonderland”. Är jag tidig eller tänker ni också på att julen är nära nu? ♥ 😀

-I samarbete med Le Mini Macaron-

Yey! Jag hann måla naglarna en snabbis när Atari låg och sov under dagen. När jag måste göra allt i blixtfart numera är naglarna inte målade med precision. Men jag kände en sån stor glädje när naglarna var klara, jag kunde inte låta bli att le när jag såg färg och mönster på naglarna. De blev ju så himla söta!

Jag valde färgen ”Pinot Noir” ur Le Mini Macarons kollektion den här gången. Tycker att färgen passar höstbladen som är kvar lite grann på träden och nu under halloween högtiden.

Hehe, den torkade blombladen på långfingret är inte så praktiskt att ha egentligen. Men jag tyckte att den skulle passa fin och lite sådär kreativ för bilden. Jag skulle lätt kunna behålla blombladen på om jag skulle ut på någon halloweenfest under helgen. Men nu ska jag vara hemma och ta hand om barnen så den åkte av direkt. 😛

Gellack från Le Mini Macaron finns att köpa på Åhlens och Lyko! 

-I samarbete med Le Mini Macaron-

Mina älskade, små pumpor önskar er alla en glad halloween! Baggiz skulle egentligen vara med i bilden men han blev lite rädd för dödskallen i bakgrunden och höll sig undan, hehe.

Brukar ni fira den här högtiden? Nu har vi börjat fira halloween lite mer här hemma p.g.a. barnen. Atari är inte så stor än men Zelda har börjat uppskatta pyssel kring högtiderna. Hon var så nyfiken och tyckte att det var jättekul när vi satte upp dekorationerna här hemma, kände och studerade på allt vi tog fram. När Zelda såg skeletthanden sa hon: –HAND! Jag är så fascinerad över hur många ord hon kan säga. Vissa ord trodde vi inte på att Zelda vet vad det är eller kan men så överraskar hon oss och säger saker när vi minst anar det.

Imorgon ska jag och Zelda baka halloweensnacks. Bakning är också en stor hit för Zeldas. Jag tror mest på grund av att hon kan äta godsakerna under tiden vi bakar, haha.

Återigen, glad halloween älskade ni, ♥

Glad fredag älskade vänner, ♥

Zelda är i förskolan nu och lilla Atari sover. Bill håller på med sin 3D printer och jag passar på att blogga lite.

Inskolningen har gått bra, men Zelda har såklart haft både bra och mindre bra dagar. Det har varit superkul att få vara med Zelda på förskolan förra veckan, allt gick bättre än förväntat. Men när vi skulle testa göra första lämningen i fredags gick det inte alls lika bra. Zelda kände nog på sig att Bill skulle lämna henne och var extra klängig och grinig hela tiden, det fanns då ingen bra lucka eller tillfällen att lämna över vår lilla tjej för första gången. Vi fick testa göra första lämningen i måndags och det gick mycket bättre! Igår och idag har Zelda gråtit när Bill lämnade henne på förskolan, vilket känns inte alls kul men det gick över fort som tur är. En av dagarna fick vi hämta Zelda lite tidigare när hon förstod att vi inte var där. Hon kände sig ledsen större del av tiden. Sen har det varit många dagar som Zelda inte alls ville åka hem och blev ledsen när vi hämtade henne. Zelda har inte sovit på förskolan med kompisarna men igår gjorde hon det. Snart kommer hon nog att komma in i förskolerutinerna. Ska bli jättespännande att följa Zeldas utveckling på förskolan, hon kommer att få lära sig så mycket.

Åh, kan inte förstå att nästa vecka kommer Zelda att börja på förskolan på riktigt nu när inskolningstiden är över. Jag tycker att det är så himla mysigt att få notifikationer i förskole-appen om bl.a. föräldramöte och barnens halloween firande t.ex. Jag har redan förberett Zeldas halloweendräkt och får fjärilar i magen av att tänka på framtida aktiviteter som Zelda kommer att få göra i förskolan. Första lucia, första påsk o.s.v. Första teckningen som Zelda tog med sig hem från förskolan fick mig att böla. Tänkt den dagen hon kommer hem med morsdag- eller farsdagkort? Sånna kort som jag också fick göra i skolan när jag var liten. Jag kommer att dö av lycka och sätta upp alla kort och teckningar på kylen såsom mina föräldrar gjorde. Det här får mig att inse hur mina föräldrar kände sig när jag kom hem med de fula korten som de förmodligen tyckte att det var finaste som de har sett, haha.

Vad har ni för planer under helgen? ♥

Kära cybervänner ♥

De senaste veckorna har varit ruggiga, regniga och kyliga här i Stockholm. Träden med vackra höstfärger har börjat vissna och barnen har blivit sjuka i flera omgångar. Jag blev sjuk igen efter att Zelda kom hem från förskolan och var lite snorig. Förutom den fina teckningen fick vi även hem lite virus som present från förskolan. För Zelda var det dock lindrigt och gick över ganska snabbt men jag blev typ döende i ett par dagar. Är helt förundrad över hur s.k. barnvirus funkar. Hur kommer det sig att man mår sämre än barnen?!
Innan Zelda skulle börja förskolan blev hon ordentligt sjuk efter att vi har varit på förskolevisningen och blev frisk lagom till första inskolningsdagen, som tur var. Hur mycket virus finns det på förskolan egentligen? När kommer vi att bli härdade? Jag har hört att man håller på att bygga upp immunförsvaret nu under de första förskoleveckorna, haha. Förra gången när jag var sjuk tipsade någon av er om zinktabletter. Finns det andra kosttillskott som jag kan ta för att bygga upp immunförsvaret?

Trots sjukdom här hemma har vi haft spännande veckor med Zeldas inskolning. I födelsedagspresent fick jag en hel dag för mig själv. Jag kommer ihåg hur jag satt där vid poolen och tittade ut över vattnet, inte en enda kotte var där på morgonen och allt jag hörde var rinnande vatten från poolen. Jag fick en sån konstig känsla för att jag har glömt bort hur det är att vara själv. Jag var glad att jag fick lite annat gjort och kom hem till mina barn med fulladdade batterier. Dagen efter det firade jag min födelsedag med resten av Bills familj. Häromdan kom min älskade vän Tinger som bor i LA hit till Stockholm och överraskade oss. Hon var i Norge där hon gjorde en inspelning för ett matlagningsprogram. Hon vet att jag hade fyllt år och tyckte att hon var så nära oss så hon flög hit en dag innan hon åkte tillbaka hem. Jag och Tinger grät när vi såg varandra, för att det var så himla länge sen. Åh vad jag har saknat henne. Imorgon kommer min mamma, moster och lillasyster hit till Stockholm och vi ska fira vidare. Mamma fyllde också år igår så det blir dubbelt firande. I år har mitt födelsedagsfirandet varit väldigt utdraget vilket är kul! Känner mig lycklig när jag blir påmind om hur mycket kärlek jag har runt om mig. Kan inte annat än att känna tacksamheten. ♥

Familjelivet känns underbart och toppen på alla sätt och vis men jag har fortfarande inte kunnat landa ordentligt i vardagen på något sätt. Det är så mycket med mina små och jag vill finnas till för min man som behöver extra stöd. Vi båda håller på att hitta balansen i vardagen tillsammans just nu och mycket fokus går till oss. Vissa dagar går toppen bra men vissa dagar kan vara tröttsam. Det här är en process som kan ta tid och jag måste acceptera att jag hinner inte göra allt. I början var jag väldigt optimistisk till att jag skulle hinna göra mer saker. Tillslut har jag kommit till insikt att prioritera bort mycket av det som händer utanför familjelivet. Det är jobb, möjligheter, sociala livet o.s.v. Jag har lagt om scheman och kapat bort mer och mer av den yttre världen eller hur jag nu kan kalla det. Jag hinner inte ens läsa mitt mail eller svara på en enkel sms. Har haft så dåligt samvete när jag hela tiden måste be om ursäkt för det sena svaret så fort jag har chans att svara. Jag har inte kunnat ta emot många roliga kampanjer som har trillat in, jag har inte svarat på intervjuer trots att jag tycker att det ämne är viktigt att ta upp, jag har inte koll på vad som händer kring branschen och bloggen som ger mig glädje har fått stå tomt. Jag har egentligen mycket inspiration att dela med mig av men får inte tillräckligt med tid till att skapa inläggen. Ni ska bara veta vad fyndigt man blir när man har småbarn, hehe. Men ett av de jobbiga är att jag har noll koll på vad mina vänner gör eller hur de mår.
Häromdan lyckades jag äntligen skicka iväg ett mail om att avsluta mitt samarbete med Sanrio som jag har skjutit upp på så himla länge. Mitt drömprojekt… När jag kände att jobbet har gett mig mer stress än glädje förstod jag att tiden inte är rätt. Ni kanske kommer ihåg att jag var och skapade grunddoften i Frankrike förra året och sen skulle de göra lite justeringar i doften med ingredienser som vi har från våra bönder i Thailand. Fick hem doftprover i Juli men jag har ännu inte öppnat paketet. Jag kan inte ta på mig för tidskrävande projekt och jobb i dagsläget, känner mig stresskänslig över sådana här saker på något sätt. Det är så olyckligt men vad kan jag göra? I sådana här lägen måste jag välja familjen först och lösa situationen som vi är i nu. Se till att vi mår bra och har det bra.

Jag måste komma ihåg att det här är något som jag inte ska beklaga över. Småbarnsåren går så himla fort, jag måste se till att göra dem här åren bra. Jag kan alltid plocka upp allt som jag hade lämnat när barnen börjar skolan t.ex. Tänkt vad mysigt ändå att få vara mamma på heltid. Det är minsann det bästa och viktigaste jobbet som man kan få. Livet förändras och kan se annorlunda ut beroende på vilken fas i livet man är i. Jag är verkligen inte rätt person att klaga, visst det kunde ha sett på ett annat sätt men jag har så mycket i livet som är mer än vad jag kan begära. Nu börjar livet på riktigt. ♥

Förlåt för ett långt inlägg, det blir så mycket att skriva när jag inte har hunnit kika in här så ofta. Tack för att ni har tålamod att läsa genom inlägget och tack för att ni fortfarande hänger här vid min sida. Snart kommer vi att hitta balansen i vardagen här hemma igen och då kan jag börja ägna min tid åt andra saker (som bloggen) som ger mig mycket glädje också. 🙂

Finaste, underbaraste ni, ♥

Ödmjukaste tack för alla grattis. Igår firade jag dagen med min älskade lilla familj och det blev lyckat. Jag fick allt och lite till än vad jag hade önskat mig på min födelsedag.

Vi klädde upp Atari till mini Bruce Wayne och Zelda i en söt klänning. Bill vet att jag älskar skaldjur och tog mig till det närmaste skaldjursstället. Vi hade planer på att äta nedanför oss vid vattnet egentligen men någon hade abonnerat hela restaurangen igår. Barnen sov på vägen till restaurangen och vaknade när maten serverades. Barnen var oerhört snälla och tålmodiga under hela middagen, vilket var sällsynt. När det var dags att åka hem såg vi på barnen hur de började känna sig otåliga, bra timing blev det med allting. Det är verkligen superlyxigt som småbarnsföräldrar att kunna sitta och äta i lugn och ro på en restaurang. Man lär sig att uppskatta de små sakerna som man kan unna sig i vardagen oerhört mycket under småbarnsåren. När vi kom hem från middag somnade barnen ganska tidigt. Jag och Bill passade på att se en film, Bill såg hela filmen men jag somnade med mitt huvud på hans knä 20 minuter in i filmen, haha.

På tal om att unna sig. Jag berättade ju för er vad jag önskade mig i födelsedagspresent. En dag med egentid för mig själv här hemma så att jag i lugn och ro kan sortera garderoben och liknande. Min önskan om att få egentid gick i uppfyllelse men jag fick inte vara hemma! Bill och svärmor ska lämna av mig på en spaanläggning imorgon. Bill tycker inte att jag ska spendera min egentid med att städa och greja här hemma. Han vill att jag ska ta hand om mig själv och tänka på mig själv för en gång skull. Jag började gråta när jag fick höra vad jag fick i födelsedagspresent av Bill. Jag vet inte varför det blev så emotionellt. Kanske på grund av att detta var inte riktigt det jag ville? Eller var det mer än vad jag önskade mig? Fick också dåligt samvete av tanken med att lämna barnen för att gå på spa men jag känner mig tacksam och oerhört glad över den här möjligheten. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga… men en sak är jag säker på. Jag kommer att utnyttja den här tiden som jag fick väl. Tid enligt mig de värdefullaste som man kan få. Jag kommer att ta med mina studieböcker (läser ekonomi nu och planerar att läsa MBA efter det) och datorn för att hinna göra det som jag måste göra för mig själv. När jag blir mindre stressad över mina måsten mår jag såklart bättre i själen. Jag ser spaanläggningen mer som ett nytt miljöombyte bara.

Jag önskar er all kärlek i världen och tack för att ni finns i mitt liv. Har haft jättedåligt samvete över att jag inte kunnat svara era kommentarer och kommunicera med er genom kommentarsfälten, mailen, Instagram, DM o.s.v. Imorgon kommer jag definitivt att prioritera och lägga en del av min egentid till er med. För att jag värdesätter verkligen vår relation. Ni är utan tvekan de bästa cybervänner som man kan ha! ♥

Jag föddes idag, för 28 år sen. Jag hade glömt bort lite till och från att jag skulle fylla år idag. Har haft fullt upp med barnen och Zeldas första inskolningsvecka. När jag kom hem från förskolan med Zelda möttes jag av min glada man och son som hade fixat blommor och ballonger. Zelda sprang fram till ballongerna och sa: –Ballooooo. I kylen väntar tårta och bakelser.

Nu håller Bill på att fixa sig inför vår lilla dejt med barnen. Jag har inte önskat mig något märkvärdigt än att få 4 timmar ensamtid i lugn och ro här hemma så att jag hinner göra annat, skulle behöva sortera garderoben t.ex. Haha.

Nu ska vi fortsatta med att fira dagen! Kärlek till er alla! ♥

Älskade cyberfamilj! ♥

Första dagen av inskolningen är avklarad. Vilken lyckad dag det blev! Zelda hade så himla kul att hon inte ville lämna förskolan. Pedagogerna var så mysiga och underbara med barnen. Satt och tänkte för mig själv vilket underbart jobb de har. Att få spendera dagarna med de små varje dag. Blev faktiskt en snutta avundsjuk på personalen för stunden, jag vill också!

Åh, det känns fortfarande overkligt att Zelda började på förskolan idag och hon kommer att spendera ett par timmar utan oss där på dagarna. Vi hade mindre än två veckor på oss att förbereda oss inför det här och jag har inte riktigt tagit in allt än. Jag känner mig extra emotionell på något sätt. Svårt att sätta ord. Fick tårar när jag såg hur Zelda kände igen att vi var tillbaka på förskolan och sprang genom korridoren till hennes avdelning. Började böla inombords när jag såg Zeldas hatthylla med hennes namn på. Mitt hjärta smälte när Zelda gick fram och dansade med andra barn när de satte på musik i högtalarna. Förskolan är liksom det första steget som Zelda kommer att börja upptäcka världen på egen hand, utan oss.

Jag läste broschyren som vi fick med om och om igen. Vilka tider gäller, hur scheman ser ut under inskolningstiden och när vi ska vara på förskolan första dagen. Jag tittade säkert på scheman tusen gånger för att vara på den säkra sidan. Sedan gick jag genom en lista som fanns med i broschyren på vad vi behöver packa med till Zelda.

Packlista inför förskolan: 
– Extrakläder (tröjor, strumpor, byxor och underkläder), gärna flera omgångar.
– Regnbyxor med rem under skon och regnjacka. Eller regnoverall.
– Stövlar (vintertid fodrade gummistövlar eller raggsocka)
– Overall med rem under skon eller täckbyxor med rem under skon och täckjacka.
– Mössa (höst/vårmössa, sedan varmare/fodrad vintermössa), utan knytband då dessa kan fastna.
– Varma vantar gärna som är vattentåliga (tex fodrade galonvantar som tål vatten, men även tjocka vintervantar. Vantarna får gärna gå över ytterplagget, uppåt armbågen).
– Skor (helst utan snöre).
– Tjocktröja utan fast huva (något varmare att ha under regnkläderna på hösten/våren)
– Sköna inneskor rekommenderas.
– För att förhindra att saker försvinner markera barnens kläder och saker med namn.
– Barnens personliga tröstsaker som nappar, gosedjur o.s.v.

Förresten, såg att någon av er blev upprörda när jag sa att den här förskolan är något som inte vi skulle välja vanligen. Det var absolut inte med mening att göra någon upprörd eller ta personligt illa vid. Jag ber om ursäkt för det. Jag borde kanske formulera mig på ett annat sätt. Att den här förskolan är allt annat än det som vi hade som preferenser.
Som föräldrar har man sina egna preferenser på vilken förskola vi vill att våra barn ska gå till. Den här förskolan som vi börjar på nu är bara ett tillfälligt alternativ. Vi fick behålla köplatsen så att vi kan komma in till den förskolan som vi önskar att få plats till.
De preferenser som vi har är ett föräldrakooperativ förskola, så att vi kan vara mer involverade. Liten förskola och liten grupp med barn. Skolans inriktning Reggio Emilia där barnen får lära sig mer av att uppleva och utforska själva, lite mer lek men följer ändå grundläroplanen. Att skolan lagar maten själva på plats med ekologiska ingredienser. Ni som har följt och läst här i bloggen vet om det här redan.
Den här förskolan som Zelda går på nu har noll av dessa kriterier som jag nämnde ovan. Just nu när förskolan är nyöppnad har de ganska lite barn fortfarande och är överbemannade dessutom, vilket är bra. När skolan kommer igång helt kommer de att ha cirka 80 barn totalt, medan den vi valde i början har omkring 20 barn på hela förskolan.
Varför vi inte skulle välja den här förskolan i vanliga fall är skolans verksamhet och riktlinjer. Det är aldrig fel hos pedagogerna, de gör ett underbart jobb och har fått oss att känna oss trygga. De försöker verkligen lyssna och uppfylla de krav vi har. Man märker verkligen att de som jobbar där älskar sina jobb.

Även om den här förskolan inte har någon av våra preferenser så finns det faktiskt ingenting att klaga på. Det är en bra och fin förskola med nya, rena, fräscha, ljusa lokaler och framförallt barnsäkra. En förskola som följer alla riktlinjer och regler ordentligt. Man kan känna sig trygg och vet vad man får.

Framförallt älskar Zelda den här förskolan. Detta gör oss glada och vi älskar såklart allt som gör Zelda glad! Zelda var så söt som sprang fram till en i personalen som hade hand om barnens mat och kramade henne. Det var så himla sött. Kanske hon går fram och gör sig bekant med hennes jämngamla kompisar imorgon? Åh, vi längtar efter förskolan redan! Haha.

Även om jag är lite tyst här i bloggen i dagsläge så uppdaterar jag i min instastory nästan dagligen. Om ni vill se en glimt av vår lilla vardag.

Kärlek och kramar till er från mig och min lilla familj. ♥

Atari fyllde 4 månader för lite mer än en vecka sen. Han rullar, han studsar och spelar med munnen för fullt. ♥

Atari har verkligen vuxit på bra och använder samma klädstorlek som Zelda. Nu delar barnen samma klädlåda, hehe. Zelda har klädstorlek 74/80 just nu, för er som undrar. På Ataris 4 månaders dag upptäckte vi att Atari försökte stoppa saker som han hade i handen i munnen. Nu börjar lillen utforska sin smaksinne och vi har låtit honom smaka på olika frukter och grönsaker i smak-napparna. Det är så himla roligt att se hur Atari försöker söka kontakt med oss, han pratar och tjuter till lite grann tills vi ger honom uppmärksamhet. Nu dreglar han extra mycket och har börjat vakna många gånger på nätterna. Vi tror att tänderna kan vara på väg. Alltså, min bebis, han växer för fort!

Något som är helt oförändrat med Atari än så länge är hans förmåga med att äta. Han äter ofta och mycket! Han tar inte flaska heller, hur mycket vi än försöker att träna honom till att ta flaska sedan han var någon vecka gammal. Men snart kan Atari äta annat mat än bröstmjölken. 🙂