Happy Halloween!

Mina älskade, små pumpor önskar er alla en glad halloween! Baggiz skulle egentligen vara med i bilden men han blev lite rädd för dödskallen i bakgrunden och höll sig undan, hehe.

Brukar ni fira den här högtiden? Nu har vi börjat fira halloween lite mer här hemma p.g.a. barnen. Atari är inte så stor än men Zelda har börjat uppskatta pyssel kring högtiderna. Hon var så nyfiken och tyckte att det var jättekul när vi satte upp dekorationerna här hemma, kände och studerade på allt vi tog fram. När Zelda såg skeletthanden sa hon: –HAND! Jag är så fascinerad över hur många ord hon kan säga. Vissa ord trodde vi inte på att Zelda vet vad det är eller kan men så överraskar hon oss och säger saker när vi minst anar det.

Imorgon ska jag och Zelda baka halloweensnacks. Bakning är också en stor hit för Zeldas. Jag tror mest på grund av att hon kan äta godsakerna under tiden vi bakar, haha.

Återigen, glad halloween älskade ni, 

 

Sista dagen av inskolningsperioden

Glad fredag älskade vänner, 

Zelda är i förskolan nu och lilla Atari sover. Bill håller på med sin 3D printer och jag passar på att blogga lite.

Inskolningen har gått bra, men Zelda har såklart haft både bra och mindre bra dagar. Det har varit superkul att få vara med Zelda på förskolan förra veckan, allt gick bättre än förväntat. Men när vi skulle testa göra första lämningen i fredags gick det inte alls lika bra. Zelda kände nog på sig att Bill skulle lämna henne och var extra klängig och grinig hela tiden, det fanns då ingen bra lucka eller tillfällen att lämna över vår lilla tjej för första gången. Vi fick testa göra första lämningen i måndags och det gick mycket bättre! Igår och idag har Zelda gråtit när Bill lämnade henne på förskolan, vilket känns inte alls kul men det gick över fort som tur är. En av dagarna fick vi hämta Zelda lite tidigare när hon förstod att vi inte var där. Hon kände sig ledsen större del av tiden. Sen har det varit många dagar som Zelda inte alls ville åka hem och blev ledsen när vi hämtade henne. Zelda har inte sovit på förskolan med kompisarna men igår gjorde hon det. Snart kommer hon nog att komma in i förskolerutinerna. Ska bli jättespännande att följa Zeldas utveckling på förskolan, hon kommer att få lära sig så mycket.

Åh, kan inte förstå att nästa vecka kommer Zelda att börja på förskolan på riktigt nu när inskolningstiden är över. Jag tycker att det är så himla mysigt att få notifikationer i förskole-appen om bl.a. föräldramöte och barnens halloween firande t.ex. Jag har redan förberett Zeldas halloweendräkt och får fjärilar i magen av att tänka på framtida aktiviteter som Zelda kommer att få göra i förskolan. Första lucia, första påsk o.s.v. Första teckningen som Zelda tog med sig hem från förskolan fick mig att böla. Tänkt den dagen hon kommer hem med morsdag- eller farsdagkort? Sånna kort som jag också fick göra i skolan när jag var liten. Jag kommer att dö av lycka och sätta upp alla kort och teckningar på kylen såsom mina föräldrar gjorde. Det här får mig att inse hur mina föräldrar kände sig när jag kom hem med de fula korten som de förmodligen tyckte att det var finaste som de har sett, haha.

Vad har ni för planer under helgen?

 

Höst, snart vinter!

Kära cybervänner 

De senaste veckorna har varit ruggiga, regniga och kyliga här i Stockholm. Träden med vackra höstfärger har börjat vissna och barnen har blivit sjuka i flera omgångar. Jag blev sjuk igen efter att Zelda kom hem från förskolan och var lite snorig. Förutom den fina teckningen fick vi även hem lite virus som present från förskolan. För Zelda var det dock lindrigt och gick över ganska snabbt men jag blev typ döende i ett par dagar. Är helt förundrad över hur s.k. barnvirus funkar. Hur kommer det sig att man mår sämre än barnen?!
Innan Zelda skulle börja förskolan blev hon ordentligt sjuk efter att vi har varit på förskolevisningen och blev frisk lagom till första inskolningsdagen, som tur var. Hur mycket virus finns det på förskolan egentligen? När kommer vi att bli härdade? Jag har hört att man håller på att bygga upp immunförsvaret nu under de första förskoleveckorna, haha. Förra gången när jag var sjuk tipsade någon av er om zinktabletter. Finns det andra kosttillskott som jag kan ta för att bygga upp immunförsvaret?

Trots sjukdom här hemma har vi haft spännande veckor med Zeldas inskolning. I födelsedagspresent fick jag en hel dag för mig själv. Jag kommer ihåg hur jag satt där vid poolen och tittade ut över vattnet, inte en enda kotte var där på morgonen och allt jag hörde var rinnande vatten från poolen. Jag fick en sån konstig känsla för att jag har glömt bort hur det är att vara själv. Jag var glad att jag fick lite annat gjort och kom hem till mina barn med fulladdade batterier. Dagen efter det firade jag min födelsedag med resten av Bills familj. Häromdan kom min älskade vän Tinger som bor i LA hit till Stockholm och överraskade oss. Hon var i Norge där hon gjorde en inspelning för ett matlagningsprogram. Hon vet att jag hade fyllt år och tyckte att hon var så nära oss så hon flög hit en dag innan hon åkte tillbaka hem. Jag och Tinger grät när vi såg varandra, för att det var så himla länge sen. Åh vad jag har saknat henne. Imorgon kommer min mamma, moster och lillasyster hit till Stockholm och vi ska fira vidare. Mamma fyllde också år igår så det blir dubbelt firande. I år har mitt födelsedagsfirandet varit väldigt utdraget vilket är kul! Känner mig lycklig när jag blir påmind om hur mycket kärlek jag har runt om mig. Kan inte annat än att känna tacksamheten. 

Familjelivet känns underbart och toppen på alla sätt och vis men jag har fortfarande inte kunnat landa ordentligt i vardagen på något sätt. Det är så mycket med mina små och jag vill finnas till för min man som behöver extra stöd. Vi båda håller på att hitta balansen i vardagen tillsammans just nu och mycket fokus går till oss. Vissa dagar går toppen bra men vissa dagar kan vara tröttsam. Det här är en process som kan ta tid och jag måste acceptera att jag hinner inte göra allt. I början var jag väldigt optimistisk till att jag skulle hinna göra mer saker. Tillslut har jag kommit till insikt att prioritera bort mycket av det som händer utanför familjelivet. Det är jobb, möjligheter, sociala livet o.s.v. Jag har lagt om scheman och kapat bort mer och mer av den yttre världen eller hur jag nu kan kalla det. Jag hinner inte ens läsa mitt mail eller svara på en enkel sms. Har haft så dåligt samvete när jag hela tiden måste be om ursäkt för det sena svaret så fort jag har chans att svara. Jag har inte kunnat ta emot många roliga kampanjer som har trillat in, jag har inte svarat på intervjuer trots att jag tycker att det ämne är viktigt att ta upp, jag har inte koll på vad som händer kring branschen och bloggen som ger mig glädje har fått stå tomt. Jag har egentligen mycket inspiration att dela med mig av men får inte tillräckligt med tid till att skapa inläggen. Ni ska bara veta vad fyndigt man blir när man har småbarn, hehe. Men ett av de jobbiga är att jag har noll koll på vad mina vänner gör eller hur de mår.
Häromdan lyckades jag äntligen skicka iväg ett mail om att avsluta mitt samarbete med Sanrio som jag har skjutit upp på så himla länge. Mitt drömprojekt… När jag kände att jobbet har gett mig mer stress än glädje förstod jag att tiden inte är rätt. Ni kanske kommer ihåg att jag var och skapade grunddoften i Frankrike förra året och sen skulle de göra lite justeringar i doften med ingredienser som vi har från våra bönder i Thailand. Fick hem doftprover i Juli men jag har ännu inte öppnat paketet. Jag kan inte ta på mig för tidskrävande projekt och jobb i dagsläget, känner mig stresskänslig över sådana här saker på något sätt. Det är så olyckligt men vad kan jag göra? I sådana här lägen måste jag välja familjen först och lösa situationen som vi är i nu. Se till att vi mår bra och har det bra.

Jag måste komma ihåg att det här är något som jag inte ska beklaga över. Småbarnsåren går så himla fort, jag måste se till att göra dem här åren bra. Jag kan alltid plocka upp allt som jag hade lämnat när barnen börjar skolan t.ex. Tänkt vad mysigt ändå att få vara mamma på heltid. Det är minsann det bästa och viktigaste jobbet som man kan få. Livet förändras och kan se annorlunda ut beroende på vilken fas i livet man är i. Jag är verkligen inte rätt person att klaga, visst det kunde ha sett på ett annat sätt men jag har så mycket i livet som är mer än vad jag kan begära. Nu börjar livet på riktigt. 

Förlåt för ett långt inlägg, det blir så mycket att skriva när jag inte har hunnit kika in här så ofta. Tack för att ni har tålamod att läsa genom inlägget och tack för att ni fortfarande hänger här vid min sida. Snart kommer vi att hitta balansen i vardagen här hemma igen och då kan jag börja ägna min tid åt andra saker (som bloggen) som ger mig mycket glädje också. 🙂

 

Mitt födelsedagsfirande

Finaste, underbaraste ni, 

Ödmjukaste tack för alla grattis. Igår firade jag dagen med min älskade lilla familj och det blev lyckat. Jag fick allt och lite till än vad jag hade önskat mig på min födelsedag.

Vi klädde upp Atari till mini Bruce Wayne och Zelda i en söt klänning. Bill vet att jag älskar skaldjur och tog mig till det närmaste skaldjursstället. Vi hade planer på att äta nedanför oss vid vattnet egentligen men någon hade abonnerat hela restaurangen igår. Barnen sov på vägen till restaurangen och vaknade när maten serverades. Barnen var oerhört snälla och tålmodiga under hela middagen, vilket var sällsynt. När det var dags att åka hem såg vi på barnen hur de började känna sig otåliga, bra timing blev det med allting. Det är verkligen superlyxigt som småbarnsföräldrar att kunna sitta och äta i lugn och ro på en restaurang. Man lär sig att uppskatta de små sakerna som man kan unna sig i vardagen oerhört mycket under småbarnsåren. När vi kom hem från middag somnade barnen ganska tidigt. Jag och Bill passade på att se en film, Bill såg hela filmen men jag somnade med mitt huvud på hans knä 20 minuter in i filmen, haha.

På tal om att unna sig. Jag berättade ju för er vad jag önskade mig i födelsedagspresent. En dag med egentid för mig själv här hemma så att jag i lugn och ro kan sortera garderoben och liknande. Min önskan om att få egentid gick i uppfyllelse men jag fick inte vara hemma! Bill och svärmor ska lämna av mig på en spaanläggning imorgon. Bill tycker inte att jag ska spendera min egentid med att städa och greja här hemma. Han vill att jag ska ta hand om mig själv och tänka på mig själv för en gång skull. Jag började gråta när jag fick höra vad jag fick i födelsedagspresent av Bill. Jag vet inte varför det blev så emotionellt. Kanske på grund av att detta var inte riktigt det jag ville? Eller var det mer än vad jag önskade mig? Fick också dåligt samvete av tanken med att lämna barnen för att gå på spa men jag känner mig tacksam och oerhört glad över den här möjligheten. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga… men en sak är jag säker på. Jag kommer att utnyttja den här tiden som jag fick väl. Tid enligt mig de värdefullaste som man kan få. Jag kommer att ta med mina studieböcker (läser ekonomi nu och planerar att läsa MBA efter det) och datorn för att hinna göra det som jag måste göra för mig själv. När jag blir mindre stressad över mina måsten mår jag såklart bättre i själen. Jag ser spaanläggningen mer som ett nytt miljöombyte bara.

Jag önskar er all kärlek i världen och tack för att ni finns i mitt liv. Har haft jättedåligt samvete över att jag inte kunnat svara era kommentarer och kommunicera med er genom kommentarsfälten, mailen, Instagram, DM o.s.v. Imorgon kommer jag definitivt att prioritera och lägga en del av min egentid till er med. För att jag värdesätter verkligen vår relation. Ni är utan tvekan de bästa cybervänner som man kan ha!