Finaste ni, ♥
Hur mår ni? Hur känner ni inför corona viruset? Kom ihåg att inte agera med panik, men man bör ändå ta det här seriöst. Vi har inte bunkrat upp något här hemma. Vi kommer att ha lite framförhållning när vi beställer hem mat bara och är försiktiga med att vara ute bland folkmassan i onödan. Zelda har fått stanna hemma från förskolan sen förra veckan. Hon har varit lite lös i magen, sen tänkte vi att det var lika bra att hon är hemma ett tag.
Annars är vi ganska lugna här hemma. Det är jättemysigt att se hur barnen leker ihop på dagarna. Igår hittade de på bus tillsammans. Zelda hade tagit en pall för att hämta ner Coco Pops kartongen som låg på köksbänken. Jag såg och hörde inte ens när hon gjorde det. Hade ryggen mot henne när jag höll på att förbereda barnens lunch. Sen blev det plötsligt tyst. Jag gick in till vardagsrummet och såg hur det låg Coco Pops öveeeeeerallt. Zelda satt där och matade Atari. Kunde inte ens bli arg på dem, haha.
Zelda är typ Ataris största idol just nu. Han vill alltid vara där Zelda är. Han vill leka med alla leksaker som Zelda leker med och härma allt Zelda gör. Det är gulligt att se hur Atari ser upp till sin storasyster. Zelda gör toppen jobb som storasyster, som att hon aldrig har gjort något annat förr. Hon har jättemycket tålamod med sin lillebror. Atari kan vara så osmidig och hårdhänt ibland men Zelda kan ändå vara ganska cool. Men som vi alla behöver, vill hon också sitt space ibland. Det har hänt att hon har slagit lite lätt på Atari för att visa missnöje eller säger ifrån när han är på henne för mycket. Ofta skrattar Atari när Zelda klappar till honom. Han tror nämligen att hon leker med honom. Zelda är medveten om att man inte ska slå hårt så Atari förstod inte många gånger att Zelda var missnöjd.
Vi försöker lära barnen att vara snälla och försiktiga med varandra men vi förstår Zeldas frustration ibland. Barnen får ofta göra allt tillsammans men någon gång under dagen brukar vi sära på dem så att de får vara ifred och har egna kvalitetstider med någon av oss. Efter en timme eller två blir de överlyckliga när de återförenas och får leka med varandra igen, haha. Som att de inte har sett varandra på flera år.
Det märks hur mycket Zelda älskar sin lillebror. Hon frågar alltid efter Atari när vi hämtar henne från förskolan. Hon vill alltid involvera lillebror i allt, det hon äter måsta Atari också smaka. Allt hon gör säger hon: -Atari också. Det är så fint med syskonkärlek. När Atari blir ledsen säger hon: -Åh nej… Atari ledsen. Hoppas att mina barn får växa upp och älska varandra lika mycket som jag och Fay gör. Vilken trygghet de kommer att ha hos varandra genom livet. ♥
Ta hand om er cyber-familjen. Vi tänker på er!
Kramar från oss, ♥