Höst, snart vinter!

Kära cybervänner 

De senaste veckorna har varit ruggiga, regniga och kyliga här i Stockholm. Träden med vackra höstfärger har börjat vissna och barnen har blivit sjuka i flera omgångar. Jag blev sjuk igen efter att Zelda kom hem från förskolan och var lite snorig. Förutom den fina teckningen fick vi även hem lite virus som present från förskolan. För Zelda var det dock lindrigt och gick över ganska snabbt men jag blev typ döende i ett par dagar. Är helt förundrad över hur s.k. barnvirus funkar. Hur kommer det sig att man mår sämre än barnen?!
Innan Zelda skulle börja förskolan blev hon ordentligt sjuk efter att vi har varit på förskolevisningen och blev frisk lagom till första inskolningsdagen, som tur var. Hur mycket virus finns det på förskolan egentligen? När kommer vi att bli härdade? Jag har hört att man håller på att bygga upp immunförsvaret nu under de första förskoleveckorna, haha. Förra gången när jag var sjuk tipsade någon av er om zinktabletter. Finns det andra kosttillskott som jag kan ta för att bygga upp immunförsvaret?

Trots sjukdom här hemma har vi haft spännande veckor med Zeldas inskolning. I födelsedagspresent fick jag en hel dag för mig själv. Jag kommer ihåg hur jag satt där vid poolen och tittade ut över vattnet, inte en enda kotte var där på morgonen och allt jag hörde var rinnande vatten från poolen. Jag fick en sån konstig känsla för att jag har glömt bort hur det är att vara själv. Jag var glad att jag fick lite annat gjort och kom hem till mina barn med fulladdade batterier. Dagen efter det firade jag min födelsedag med resten av Bills familj. Häromdan kom min älskade vän Tinger som bor i LA hit till Stockholm och överraskade oss. Hon var i Norge där hon gjorde en inspelning för ett matlagningsprogram. Hon vet att jag hade fyllt år och tyckte att hon var så nära oss så hon flög hit en dag innan hon åkte tillbaka hem. Jag och Tinger grät när vi såg varandra, för att det var så himla länge sen. Åh vad jag har saknat henne. Imorgon kommer min mamma, moster och lillasyster hit till Stockholm och vi ska fira vidare. Mamma fyllde också år igår så det blir dubbelt firande. I år har mitt födelsedagsfirandet varit väldigt utdraget vilket är kul! Känner mig lycklig när jag blir påmind om hur mycket kärlek jag har runt om mig. Kan inte annat än att känna tacksamheten. 

Familjelivet känns underbart och toppen på alla sätt och vis men jag har fortfarande inte kunnat landa ordentligt i vardagen på något sätt. Det är så mycket med mina små och jag vill finnas till för min man som behöver extra stöd. Vi båda håller på att hitta balansen i vardagen tillsammans just nu och mycket fokus går till oss. Vissa dagar går toppen bra men vissa dagar kan vara tröttsam. Det här är en process som kan ta tid och jag måste acceptera att jag hinner inte göra allt. I början var jag väldigt optimistisk till att jag skulle hinna göra mer saker. Tillslut har jag kommit till insikt att prioritera bort mycket av det som händer utanför familjelivet. Det är jobb, möjligheter, sociala livet o.s.v. Jag har lagt om scheman och kapat bort mer och mer av den yttre världen eller hur jag nu kan kalla det. Jag hinner inte ens läsa mitt mail eller svara på en enkel sms. Har haft så dåligt samvete när jag hela tiden måste be om ursäkt för det sena svaret så fort jag har chans att svara. Jag har inte kunnat ta emot många roliga kampanjer som har trillat in, jag har inte svarat på intervjuer trots att jag tycker att det ämne är viktigt att ta upp, jag har inte koll på vad som händer kring branschen och bloggen som ger mig glädje har fått stå tomt. Jag har egentligen mycket inspiration att dela med mig av men får inte tillräckligt med tid till att skapa inläggen. Ni ska bara veta vad fyndigt man blir när man har småbarn, hehe. Men ett av de jobbiga är att jag har noll koll på vad mina vänner gör eller hur de mår.
Häromdan lyckades jag äntligen skicka iväg ett mail om att avsluta mitt samarbete med Sanrio som jag har skjutit upp på så himla länge. Mitt drömprojekt… När jag kände att jobbet har gett mig mer stress än glädje förstod jag att tiden inte är rätt. Ni kanske kommer ihåg att jag var och skapade grunddoften i Frankrike förra året och sen skulle de göra lite justeringar i doften med ingredienser som vi har från våra bönder i Thailand. Fick hem doftprover i Juli men jag har ännu inte öppnat paketet. Jag kan inte ta på mig för tidskrävande projekt och jobb i dagsläget, känner mig stresskänslig över sådana här saker på något sätt. Det är så olyckligt men vad kan jag göra? I sådana här lägen måste jag välja familjen först och lösa situationen som vi är i nu. Se till att vi mår bra och har det bra.

Jag måste komma ihåg att det här är något som jag inte ska beklaga över. Småbarnsåren går så himla fort, jag måste se till att göra dem här åren bra. Jag kan alltid plocka upp allt som jag hade lämnat när barnen börjar skolan t.ex. Tänkt vad mysigt ändå att få vara mamma på heltid. Det är minsann det bästa och viktigaste jobbet som man kan få. Livet förändras och kan se annorlunda ut beroende på vilken fas i livet man är i. Jag är verkligen inte rätt person att klaga, visst det kunde ha sett på ett annat sätt men jag har så mycket i livet som är mer än vad jag kan begära. Nu börjar livet på riktigt. 

Förlåt för ett långt inlägg, det blir så mycket att skriva när jag inte har hunnit kika in här så ofta. Tack för att ni har tålamod att läsa genom inlägget och tack för att ni fortfarande hänger här vid min sida. Snart kommer vi att hitta balansen i vardagen här hemma igen och då kan jag börja ägna min tid åt andra saker (som bloggen) som ger mig mycket glädje också. 🙂

5 kommentarer

  1. Du verkar vara en så kärleksfull mamma. Oroa dig inte så mycket för allt som skall göras. Du hinner sedan. Ta bara hand om varandra!

  2. Kan ni inte försöka skaffa barnvakt några timmar om dagen eller iaf några timmar i veckan så du får mer hjälp och även mer tid till annat?

  3. Vänner har man hela livet finaste Foki. Gäller även cyberfamilj. Vi finns här för dig. Alla kanske inte kommenterar men läser allt du skriver.

    Det kommer bli lättare när småttingarna är runt 7-8 år. Du kommer få det slitigt när Atari börjar springa runt. Då e de slut på friden ett tag.

    Ja dessa eländiga virus. Man e sjuk jämt. Min syster vabbar nästan varannan vecka när det e som värst. Man blir härdad med tiden.

    Ditt projekt kanske det finns möjlighet att fortsätta med i framtiden. Du råder inte över att ni har varit sjuka. Det viktiga e att ni får må bra. Krya på er ordentligt nu.❤

  4. Du verkar vara en FANTASTISK mamma Foki, och jag tror du gör helt rätt att fokusera på barnen och familjelivet!! Jobb och möjligheter finns kvar men som du säger, barnen är bara små en gång i livet. Dom växer så fort, för fort och du gör rätt i att suga upp all tid med dom!!
    Min dotter är 9 månader och jag njuter av varje stund med henne och tar in allt hon gör. Om en månad är hon inte samma bäbis och gör nya saker, och jag vill vara med henne i nuet och uppleva allt genom henne! Jobb finns kvar. Det är viktigt att ha egentid och ta en paus ibland, men stress över jobb, glöm det. Familjen är 100% viktigast ❤

    Kram på dej och dina söta barn Foki!!

  5. Jag är lärare i fritidshem och det enda som funkar för mig att hålla mig frisk är holistics ImmunBalans och eget ingefärste. Riven ingefära, pressad citron och honung. Dricker drt ett par gånger om dagen i skolan. Lycka till!

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *