Saker mellan mig och Bill

Fina ni, 

Jag vill bara klargöra en grej. Har inte tänkt att göra det egentligen då jag anser att vi inte ska behöva förklara oss eftersom detta är en självklarhet men har sett att någon av er här missuppfattar min och Bills situation lite grann när jag inte är med Bill varje dag.

Ni som har följt mig vet varför jag måste resa fram och tillbaka mellan Thailand och Sverige hela tiden, detta är p.g.a. jobbet. Det var tänkt från början att Bill skulle bo i Thailand halva året under år 2016 MEN hans jobbsituation förändrades och inte mitt. Jag måste fortfarande utföra mina uppgifter, kan inte lägga ner mina planer bara så där. Annars klassas jag som oansvarig och Zoirak skulle förmodligen inte bli klar någon gång.

Nu har jag varit ganska mycket här hemma i Norr, första omgången var för att återhämta mig från stressen som uppstod av jobbet (problemen kring Zoirak och fastigheten i Phuket), jag var helt mör i huvudet där ett tag. Sedan ville jag undvika onödiga konflikter mellan mig och Bill när jag var stressad. Mitt humör brukar aldrig går ut över vänner eller andra människor men den personen som jag älskar mest och står mig närmast brukar få sig en liten arg mops a.k.a ”jag”, på nacken. Jag blir så himla lättirriterad när jag är stressad. Kommer ihåg när Bill frågade om jag kunde packa upp mina resväskor eftersom dem hade stått där i en hel vecka men jag fräste bara åt honom: -MEN JAG HAR INTE TID!!! Då var jag verkligen känslomässigt ostabilt. Bill förtjänar inte detta.

Bill är den bästa kille för mig, enligt mig. Jag känner mig trygg med honom och jag kan inte begära en bättre kille än Bill. Han är lugn, han är snäll, han är en god människa med hjärta på rätt ställe. Han stoppar mig aldrig när jag väljer att lägga mina pengar och resurser för att hjälpa andra människor som behöver det som mest. Han är alltid fin mot mig, han pratar fin mot mig, han kallar inte mig för dumma saker, han trycker inte ner mig, han förolämpar mig aldrig, han har mycket tålamod och förståelse för allting, han är min chill pill som jag kan glömma bort allt annat när jag är med honom.
Bill har levt lite längre än mig men han påverkar inte min utveckling som person på något sätt, han är min bästa vän som alltid vill mig väl. Han kan förvarna mig inför olika saker och ting men han låter mig känna efter själv utan att bli arg även om jag inte skulle lyssna på honom. Bill ger mig såååå mycket frihet, han sätter ingen krav på mig hur jag ska se ut eller vara, han älskar mig precis som jag är. Allt som räknas är att vi ska vara trogna mot varandra, vi är liksom bra som vi är.

Jag har växt jättemycket som person från den dagen jag blev tillsammans Bill. Han är bra inflytande på mig, han inspirerar mig så himla mycket. Jag brukar oftast säga att bakom min framgång är mina duktiga föräldrar men jag tror också att Bill har en liten del av det. Han är verkligen en av mina bästa rådgivare någonsin.

Anledningen till varför jag kan vara utan Bill när jag måste befinna mig på andra platser som Thailand eller nu med körskolan är p.g.a. att jag känner mig trygg med Bill. Jag har mognat. Varför jag uppskattar min ensamtid när det väl uppstår är p.g.a. oavsett om jag är med eller utan sällskap ska jag kunna njuta av alla tillfällen. Också är jag lite av en introvert som lever ett väldigt socialt liv så jag uppskattar s.k. ensamtid otroligt mycket när jag har chans.

Jag och Bill planerar vår framtid tillsammans hela tiden, i vår egen lilla takt. Det är ingen stress här inte! Glöm inte bort att jag och Bill endast har varit ett par i lite mer än 2 år bara. Men jag är säker på oss, även om jag inte ska ta oss för givet, även om allt kan hända i framtiden.

Nu när jag har fått lite framförhållning och vet att Bill kommer förmodligen att vara i Sverige under år 2017 ska jag tillfälligt flytta tillbaka till Sverige, delvis för hans skull. Ibland gör man uppoffringar för varandra men det ska samtidigt vara realistiskt och hälsosamt för båda.

Jag har aldrig någonsin mått bättre i ett förhållande som jag är i nu. Det finns inte  något som jag kan klaga på. Det enda som kan separera oss på riktigt är om vi i framtiden inte kommer överens om var vi ska bo när vi har familj eftersom det är ett stort beslut. Nu har vi som sagt flera alternativ och vi måste låta tiden avgöra på vad som känns bäst för oss båda.

Men sätt ingen press på oss snälla, även om ni kanske är nyfikna eller vill se framsteg i vårt förhållande men vi lever inte i en film där allting ska gå så fort. Det här är vårt verkliga liv, vi vet faktiskt inte när vi vill gifta oss, skaffa barn eller köpa hus tillsammans. Allt vi vet nu är att vi älskar varandra och trivs i varandras sällskap, låt oss får njuta av stunden. 

Kram på er! 

image

10 kommentarer

  1. Personligen så blir jag smått irriterad av att läsa folks kommentarer om giftemål och familj, jag menar, ni har ju inte känt varandra så länge (2 år som du säger) så det är väl naturligt att bara ta det lugnt? Även om det är en åldersskillnad.
    Lev era liv, bryr er inte vad andra tycker… >___>

    (Förresten, kom hem nyss och Zoirakflaskorna är riktigt fina! Ser fram emot att testa dem! ❤️)

  2. ni är så söta ihop 😀

  3. Bra skrivet!
    Alla förhållanden är olika och alla människor är olika! Vad spelar det för roll hur ni lever ert kärleksliv när ni är lyckliga? Bara NI mår bra så spelar det ingen roll hur många mil det är mellan er <3
    Inte många klarar av att vara ifrån sin kärlek och det är coolt att ni klarar det 🙂
    Heja Biki!

  4. Fast det där med att man måste vara tillsammans hela tiden är nog en ”ung” grej som var mer given när man var yngre. Jag och min sambo är så trygga i oss att vi inte behöver vara tillsammans jämt. Visst saknar man varandra men man måste ju kunna ha sina liv vid sidan om sitt gemensamma?
    Jag har varit iväg i Thailand utan honom i en månad och jag har åkt iväg med barnen i någon vecka medan han har varit kvar hemma. Inget konstigt över huvud taget.
    Nej, du ska inte behöva förklara – det känns som att ni är väldigt trygga 😀
    Kram på dig!

  5. Jättebra skrivet!

  6. Aaaw, bästa texten jag läst på länge! ♡♡♡ Ni passar varandra så väl, Bi-Ki 4-ever

  7. Du ska absolut inte behöva förklara dig för någon. Hur er relation är angår inte oss. Så länge ingen tar skada av ens ageranden tycker jag att man som individ bör ha så mycket frihet som möjligt. Låt allt ta den tid som behövs. Det viktigaste är att ni mår bra. Blir väldigt rörd och glad över hur mycket glädje ni har mellan er. Hoppas att ni blir ännu mer lyckliga i framtiden!

  8. Inga Osk

    You are the best…. you are amazing person Foki and like I have said before if everybody where like you the world would be so much better. Push och kram… from Iceland <3 <3 <3
    I can´t wait to see you in Iceland again and take Bill with you 🙂

  9. Så bra skrivet! Håller helt och hållet med dig om att du egentligen inte ska behöva förklara dig. Hoppas de berörda nöjer sig med att de fått ett svar nu, ett väldigt långt och tydligt dessutom. Fortsätter folk missuppfatta och ifrågasätta är de förmodligen antingen för unga för att förstå eller så vill de helt enkelt bara fortsätta missförstå syfte att reta upp dig.

    Ni är verkligen fina tillsammans och det glädjer mig att du känner dig så fri, älskad och trygg med honom! ❤️ Kram

  10. Precis så är det, jag får ofta kommentarer om att min fästman är otrogen mot mig för att vi har ett distansförhållande. Eller att jamen du kan ju träffa andra på sidan, det är ingen stor grej men bara fast otrohet är otrohet och är man tillsammans med någon så är det för att man vill vara med den personen inte för att man vill vara med en massa andra personer. Tycker det är otroligt irriterande och jobbigt med människor som tror dom vet bäst och vad dom tycker är rätt. På ett sätt blir det att ens förhållande är något alla andra har rätt att kommentera om och ge råd om medan dom ofta inte ens känner en eller ens partner.

    Klart alla kan behöva egentid och allt löser sig tillslut på ett eller annat sätt 🙂 Jag brukar spendera somrarna hos mina föräldrar då jag antingen jobbar eller åker på semester med dom, förra sommaren åkte jag till Oxford 1 månad och pluggade. Nu nästa resa som är inplanerad är 6 månader i antingen Australien, Kanada eller USA och jag åker då själv trots att jag är i ett förhållande.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *