Ursäkta röran

Finaste ni, 

Jag kom hem till världens största röra igår. Trots röran så känner jag mig mega-glaaaad! För att nu kommer vi igång med renoveringen på riktigt. Vårt nya golv är här om 20 minuter. Kommer ni ihåg att vi inte skulle få golvet först i Januari? Fantastiska Mattias på Bauhaus i Länna hjälpte oss med att hitta ett liknande golv, vi var lite skeptiska först men vi blev hur nöjda som helst när vi fick se golvet. Haha, Bill sa att jag borde nämna Mattias då Bill har varit en sån där skitjobbig kund men Mattias hade tålamod och mötte upp alla Bills krav. Bill fick nog lite dålig samvete i efterhand… man kan bli lite som en Godzilla när man har en bebis på väg och ett hem som måste vara bebisredo, ni vet stress.

Bill ska börja lägga golv i vardagsrummet redan idag och kommer därefter att ta ett rum i taget. När golvet är lagt ska vi bygga en större och snyggare garderob, efter det blir glasväggen till sovrummet därefter köket och sist badrummet. På fredag kommer första lasset av nya möbler till vardagsrummet också, ska bli så himla spännande!

Nu måste jag städa undan lite, lägga kuddar, filtar, Baggiz leksaker och krimskrams i lådor. Täcka över TV o.s.v. Tror att det kommer att bli ganska dammigt här när vi väl kommer igång att vi kanske måste flytta in hos min svärmor ett tag. 🙂

Nu hann jag inte ta ”före” bild innan det gamla golvet blev borttaget, för att jag inte var hemma. Men jag kan ta före och efter bild med möbleringen sen? 

 

French toast

Hey mina solstrålar! 

I skrivande stund sitter jag vid gaten och väntar på att få boarda. NU!!! Nu blir den här sista flygresan för mig fram tills Zelda är här. Det kommer inte att bli så mycket resande och fläng för oss på ett tag, men jag på något sätt ser framemot det nu när jag har gjort bort det viktigaste och planerat jobbet klart. Nu vill jag bara vara hemma och förbereda inför Zeldas ankomst. Göra i ordning allting samt fokusera på min och bebisens hälsa. Jag tror att jag kommer att ha lite mer tid för mer saker som jag tidigare inte hade så mycket tid för också, som att umgås mer med vänner och bygger relation med er här i bloggen t.ex. Jag ska se till att läsa och svara alla kommentarer under veckan som jag har missat när jag har varit på resande fot. 🙂

Nu har jag ett litet dilemma dock, jag har unnat mig såååå mycket under mina två veckor i Thailand att jag har lite svårt att sluta ”crava” sötsaker. Jag sitter här och tänker på min french toast som jag hade till frukost häromdan att jag typ skakar!!! Måste börja minska på socker nu när jag är hemma men ska nog börja lite smått så att det inte blir sådär tvär-abstinent, haha. Hjälp!

 

Rädd om livet

Älskade ni, 

Har ni haft en bra dag? Jag har haft en supermysig dag. Jag vaknade vid 8, tog ett morgonbad, packat resväskan inför morgondagens resa, ska tillbaka till Stockholm. Sen hann jag med fika med tjejerna under dagen. Kom hem vid tre ungefär och köpte med saffran-semla till pappa, vi umgicks och hade videosamtal med mamma som började gråta när hon såg oss. Mamma är tydligen jättestressad nu och saknar oss lite extra när hon känner sig nere, hon har inte räknat med att det skulle vara så mycket jobb och jag har jättedålig samvete att hon måste dras med allt som jag har lämnat där. Lilla mamma, jag påminde henne att hon måste göra en sak i taget och inte allt på en gång då kan det bli lite för mycket. Jag vet liksom själv hur det är. Men vi stöttar henne så gott vi kan från Sverige. Hon är vår hjälte! 

Idag kom jag på mig själv. Att jag har blivit ännu mer rädd om livet. Alltså, när jag körde 100 km/h på landsvägen fick jag panik, haha. Jag stängde av musiken i bilen helt och var jättekoncentrerad på älgar och renar som kanske kan dyka upp på vägen. Jag är försiktig men så här över-försiktig har jag aldrig varit. När jag flög tänkte jag hela tiden, krascha inte krascha inte. Jag som INTE är flygrädd.
Sen kom jag på hur lustigt min vän Kima var, när vi reste till Island tillsammans och hon var rädd och orolig för allt. Hon sa: -Det är nånting som händer när man har barn. Man blir mer rädd om sitt eget liv. Jag förstår henne men tänkte inte mer på det men idag reflekterade jag över detta ännu djupare och det stämmer! Det är först nu med lilla Zelda i magen som jag på riktigt förstår vad detta innebär.

Vad säger ni småbarnsmammor? Är det så flesta av oss känner? 

Bild tagen sista kvällen i Bangkok. 

 

From summer land to winter land

Bild tagen på morgonen.

Jag upptäckte precis att det är minus 24 grader här hemma i Lappland! Landskapet är så vackert här uppe. Snö överallt och vitt på trädgrenarna, ett riktigt Narnia landskap. Liiite kallt… men det är inte hela världen när det är varmt och skönt inomhus.

Imorse gjorde jag frukost till mig och pappa, väckte honom vid halv nio ungefär. Det känns så konstigt att vakna före mina föräldrar. Antingen har jag kommit in i mammarollen eller så är det jetlag som spökar? Haha.
Pappa satte precis in blåbärskaka i ungen, medan vi väntar på att den ska bli klar sitter vi här mitt emot varandra i köket och jobbar. Vi ska inte göra så mycket idag, bara jobba med våra pappersarbeten, packa upp lite saker som mamma har skickat med från Thailand sen måste jag mysa och ta hand om mig själv.

Vad har ni för planer idag kära ni? Har ni julpyntat där hemma än? Det var ju 1:a advent igår!