Visar inlägg från "bill-upplever"

Det här med Bills upplevelser

God morgon underbaraste ni,

Haha, dags att kommentera lite om Bills upplevelser nu när jag har postat alla delar! Bill är verkligen duktig på att fånga upp alla upplevelser och är skitduktig på att observera de lilla ”jobbiga” och ”dramatiska” detaljer. Hahahaha, jag skrattar så högt hur han målar upp mig som om jag var värsta dålig skoterförare och inte nämnde en enda gång att han inte klarade av att hantera skotern p.g.a. hans värk i musklerna OCH att han inte har kört så mycket skoter förut. De off road vägarna som vi har kört under påsken var verkligen svåra att hantera. Ena dagen var det stora, djupa, hårda spår, isiga och hala. Andra dagen var det djupa, lösa och blöta snö där skotern fastnade hela tiden då jag var för lätt där fram och det var för tungt där bak eftersom jag hade både Bill och en släp bakom mig. Därför fick jag ta över skotern. Jag var inte för ”stolt” för att be om hjälp, jag tänkte på min pojkvän som har slitet ut sina muskler… Varför man ibland gasar är p.g.a. att man inte ska fastna i djupsnö.

När vi vurpade körde jag inte fort, det hände fort men vi var bara i skoterspåret och hamnade på en hal-fläck i nedförsbacke, skotern halkade. Han uppfattade att jag gasade. Fay var precis bakom oss, hon sa t.o.m. att det var konstigt att skotern välte på spåret. Vi körde i samma hastighet. OMG, tänkte jag när jag läste texten. Hur kan det vara så stora skillnader på hur man upplever olika händelser? Jag skriver det här för att först och främst förklara mig själv (ska inte ens behöva egentligen) så att ni inte tror att jag är värsta galningen bakom skotern, jag kör inte bäst men jag är helt ok förare som kan grundreglerna och skoterknep. Men också ta upp en viktig grej att det finns alltid 2 sidor av alla berättelser.

Nu är det här inte en stor grej, jag skrattar bara hur vi kan uppfatta saker på olika sätt. Men det är normalt, många av er känner säkert igen er.

Bills upplevelser historier är alltid en klass för sig, eftersom han är duktig på att fånga upp alla detaljer, det älskar jag! Vill att han ska posta fler… synd att han är så svårflörtad. Han fångar alltid upp något som jag inte ens reflekterar över eller tänker på. Vill nästan att han ska blogga på heltid, Hahaha. Bill var ju på spåret att börja blogga innan, men inte en personlig blogg utan en tech-blogg. Han är ju en tech-nörd trots allt

image

instasnap
LÄS FLER INLÄGG PÅ EN SIDA HÄR

Bill upplever: Påsk i fjällen, Del 4 av 4

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 3 av 4
Läs del 1 HÄR.
Läs del 2 HÄR.
Läs del 3 HÄR.

Påskdagen:

Även idag har prognosen sagt snö och mulet, men vi vaknar till klarblå himmel och strålande solsken! Fay och killarna behöver åka hem tidigt på eftermiddagen så vi beslutar oss att ta vägen över fjälltopparna idag för att få lite utsikt. Samma väg som vi tog dag ett men fastnade i på hemvägen.. Håller tummarna för glada vädergudar!

Efter en massiv frukost i samma anda som tidigare dagar beger vi oss ut på dagens äventyr.
Foki smugglar med sin snowboard.

Vägen till toppen är längre än jag minns från dag ett och jag längtar verkligen upp för att par bra foton. Vi flyger fram över snön och njuter av solskenet.
Uppe på toppen tappar jag återigen hakan. Utsikten är makalös, det är vindstilla och strålande sol. Knappt att man vill åka till isen idag..

Efter en stunds solbadande, och ett par foton, åker vi vidare.

Det visar sig att fiskarna är hungriga idag. Knappt hinner vi borra hål och släppa ner krokarna innan det hugger. Vi drar upp röding efter röding, den ena större än den andra, och Foki som inte tycker om att fiska får massor. Hon och Fay ger sig av för att laga lunch med grabbarna medan jag, Ead och Mats fiskar vidare.

Ead njuter verkligen av fisket. Hon är annars så uppstressad i sitt jobb med sin restaurang så hon skiner av lycka när hon gång på gång drar upp fisk efter fisk.

Foki och Fay lagar Lyxpyttipanna på Jokkmokkskorv och Älgkött medan Simon och Patrik tävlar om vem som kan klättra högst upp i skogens träd. Simon är graciös som en liten apa och vinner.

Efter att ha fångat en osannolik mängd fisk blir det nästan tråkigt att dra upp rödingar. Mats berättar att han vet om ett hemligt ställe, där det är lite djupare och större öringar står, och åker iväg för att rigga ett par spön med större beten. När vi återvänder och jag sänker ner handen i det ena hålet för att lyfta linan är det någonting på. Inte alls så motvilligt som jag hade räknat med känner jag hur någonting följer linan upp mot ytan, och när huvudet kommer upp ur hålet är det en bamseöring vi fått! Knappt så att den fick plats i hålet.
Vi lägger ett till spö och återvänder till gruppen med fångsten. Vi drar en öring till i samma hål innan det är dags att lämna isen för dagen.

Vi beger oss upp på fjälltoppen igen och Foki som skrytit över hur bra hon är på snowboard tar fram sitt smuggelgods för att åka ner. Hon ramlar var 5:e meter haha. Efter en halvtimme och några hundra meters backe ner fångar Mats in henne och vi återupptar skoterturen.

Det blir en lugn, nöjd resa tillbaka till stugan med Foki bakom styret, fortfarande försiktig efter gårdagens vurpa.

Kvällen spenderas med kortspel, och ännu en dundermiddag.

Såhär i efterhand kan jag slutligen säga att påsken i norrland är speciell.
Det måhända saknas påskharar, fjädrar, ägg och sådant, men i utbyte får man skotersafari, pimpelfiske och makalösa vyer. För mig är det extra sällsynt med så hög kvalitet på fisket. Jag som är van vid kast och mete efter abborre och gädda har verkligen haft superkul när vi fiskat ädelfisk på det här sättet.

Hoppas det blir många fler fantastiska påsker som denna framöver.

Tack för en makalös helg och Glad Påsk!

bill4av4 instasnap

Tidigare inlägg från 5:a April 2016:
Get the flooow!

LÄS FLER INLÄGG PÅ EN SIDA HÄR

Bill upplever: Påsk i fjällen, Del 3 av 4

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 3 av 4
Läs del 1 HÄR.
Läs del 2 HÄR.

Påskafton:

Vaknar till världens superväder! Prognosen har till vårt stora missnöje sagt att det ska vara snö och gråmulet hela helgen, men som tur och vanligt är hade meterologerna fel även idag.

Återigen har vi en välfylld frukostmeny plus något som Foki kallar ”Äggcotte” med lax.. Ingen vet vad det är. Vi skyndar oss för att komma ut i det fina vädret och packar skotrarna.

Foki får köra och jag ser till att ha kameran nära till hands så att jag kan fota alla under turen.
Det är återigen halt, mycket is, och stora hårda spår. Jag som är ganska försiktig av mig, får ofta be Foki sakta ner och köra försiktigare, men eftersom hon kört skoter förut (utan skjuts) ignorerar hon min vädjan och gasar på så fort tillfälle ges.

I skogen får jag fantastiska fototillfällen och med kameran i högsta hugg knäpper jag av så mycket foton jag kan på Simon och Patrik som swishar omkring i skogens lössnö.
Jag slappnar i distraktionen av och när Foki gasar ut i spåret tippar skotern i full fart.
Återigen i slow motion ser jag det hända, medans jag kramar om Foki med ena handen och kameran med den andra, nakna handen.

Vi landar på sidan med kameran under oss, och min handrygg rakt ner i det isiga spåret. Skinnet rivs av som gratängost i rivjärnet och kameran får ett rejält snöbad. Foki klarar sig från fysiska skador men hennes självförtroende får en liten smäll. Jag är mest orolig över kameran och bryr mig knappt om min blodiga hand.

Som plåster på såren kör hon nu i alla fall lugnt när vi nu åker vidare mot isen för dagens fiske.

På isen har vi en utsikt som man annars bara ser på teve.

Skotrar och pimpelfiske på kritvit is, med fjälltoppar och havsblå himmel i bakgrunden. Det är så att man tappar hakan! Tänk att naturen kan vara så vacker.

Trots värdet och den annars perfekta dagen nappar det dåligt. Foki ledsnar snabbt och går åt sidan för att fixa lunchen istället.

På dagens lunchmeny står det Renskav med potatis och tortillas, med gräddsås och sallad. Och som alltid är det Michelinklass på maten.

Efter en smaskig lunch drar vi ett par fina rödingar ur den frusna meterdjupa sjön och glider hemåt för bastu och avkoppling. Jag får köra.

Kvällen spenderas framför öppen brasa, med fotoredigering och tevezappande med familjen.

Middagen består av Fiskgratäng på färsk fjällöring med blåbärsparfait till efterrätt.

image

instasnapLÄS FLER INLÄGG PÅ EN SIDA HÄR

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 2 av 4

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 2 av 4
Läs del 1 HÄR.

Långfredagen:

Vaknade utmattad, med bultande migrän och värkande muskler.
Från att ha kört skoter för första gången, under 9 timmar, har jag tydligen kört slut på muskler jag inte ens visste att jag hade.
Vi väntar in Fay m.fl. och äter en frukost tillsammans. På frukostmenyn står det Yoghurt, Flingor, Bröd, Pålägg, Ost, Smör, Bär, Bacon och French Toast. Jag äter värktabletter och fokuserar på vätska i ett försök att dämpa migränen.

Fays pojkvän Simon och hans kompis Patrik har med sig sina sportigare skotrar som är gjorda för buskörning i lössnö, medan våra är mer avsedda för transport. Trots kraftigt snöfall under natten är det fortfarande mycket is och hårda spår när vi beger oss ut på skotersafari.
Mina axlar ger vika och Foki får ta över körningen av Diva medan jag sätter mig bakpå.

När vi kommer till djupare terräng kommer vi knappt fram. Diva välter gång på gång och Foki är för lätt för att hålla emot och för stolt för att be om hjälp med körningen. Jag får tippa upp skotern igen och igen. Värmeslaget är sekunder bort.
Simon och Patrik ser på och kör vidare som att de aldrig gjort något annat.
I frustration tar jag av mig jacka, mössa, vantar och allt annat varmt och tar över körningen som en viking.  Kort därefter är vi framme på isen för att fiska.

Det nappar bättre idag och jag får upp en öring och två rödingar, varav en blir dagens största! Yaay! Foki som egentligen inte tycker om att fiska går åt sidan för att laga lunch.

Till lunch gör hon Palt med lingonsylt, sirap och smör, med sallad och mjukbröd till. Delikat!

Efter ett par mysiga timmars fiske kör vi återigen hemåt. Mats och Ead tar över släpet och jag kör Diva med Foki bakpå.

Det slår mig hur konstiga skotertransporter egentligen är. Ingen skulle i god mental hälsa komma på idén att spänna fast en släpvagn på en motorcross och sedan skjutsa någon annan i timmar genom kvicksand, skog och över stockar och stenar, men på skoter är det helt ”normalt”. Man kan i alla fall konstatera att det är mycket skicklighet även hos den genomsnittlige skorterföraren som tar sig fram i det här klimatet!

Hemma i stugan är vi alla rätt möra, och medan de flesta av oss värmer oss framför den öppna spisen fixar Foki middagen. På dagens meny står det Smördegsinbakad sparris till förrätt, Älgplankstek med Ananasspett och ugnsbakade tomater med ugnsbakad potatismos till huvudrätt och Blåbärspannacotta till efterrätt.

Det blir en tidig kväll.

bill2instasnapLÄS FLER INLÄGG PÅ EN SIDA HÄR

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 1 av 4

Bill upplever: Påsk i fjällen – Del 1 av 4

Under snart två års tid har Foki talat sig varm om den fantastiska norrlandspåsken.

Den magiska tid då det skulle vara en meters pudersnö, plusgrader, vilda skotersafaris och lättfångade fjällrödingar. Hon har berättat om sin älskade Turbie (skoter) som att det vore hennes käraste ägodel och i år var det äntligen dags att få uppleva den omtalade Norrlandspåsken på riktigt.
Lillasyster Fay med pojkvän och pojkvänskompis ansluter i efterhand och vi blir 7 personer över helgen. Foki har förberett sig genom att skriva en detaljerad matlagningsplan för hela påsken med frukostar, luncher, mellanmål och middagar.
Familjens fjällstuga ligger 1,5 timmars bilresa från Jokkmokk mitt ute i vildmarken och när vi anländer på onsdagskvällen i en matfylld bil är det redan mörkt. Vi spenderar en timme med att fylla kylar och frysar, tänder en brasa och somnar tidigt.

SKÄRTORSDAG:
Spänningen är stor när jag vaknar på morgonen, tidigt som sjutton och gnuggar gruset ur ögonen. Vi äter en snabb frukost och på menyn står det Yoghurt, Flingor, Bröd, Pålägg, Ost, Smör, Bär, Bacon, Suffleómelett och Våfflor.

Innan påsken berättade min pappa att fjällvädret kan vara lite ostabilt, och växla snabbt. Det är inte alltid man kommer hem efter en tur ute på fjället och man kan behöva övernatta.
Jag klär mig i 3 lager kläder eftersom det är -10 ute och packar för säkerhets skull ett extrabatteri och laddare till mobilen, om man blir fast i vildmarken och blir tvungen att överleva med GPS och SOS-samtal liksom.

Familjen har 3 skotrar. Turbie, det nya tillskottet Diva, och den gamla veteranen Kackerlackan. Foki paxar sin Turbie och jag kör Diva. Fokis mamma och pappa kör Kackerlackan med släpvagn efter. Vår första tur blir över fjälltopparna. Jag kommer snabbt in i skorterkörningen men Foki kämpar med sin Turbie. Terrängen är svår, med stora djupa spår och skotrarna vill gärna tippa omkull. Efter en stund byter hon plats med sin mamma Ead. Med Foki och pappa Mats på Kackerlackan i täten, mamma Ead på Turbie efter och jag sist i ledet kämpar vi oss vidare genom fjällterrängen.
En stund därefter händer det. Ead kommer fel över en kulle och Turbie tippar! Jag som kommer efter ser det hända nästan i slow motion och i ett långt ögonblick ser jag Ead klämmas mellan 300 kilo skoter och utskogstallen Torbjörn, samtidigt som skoterns motor varvar upp och spinner snöbandet som en motorsågsklinga. I slow motion rusar jag fram och dödar motorn och sågklingan stannar. Tillsammans kämpar vi för att tippa tillbaka Turbie, men 300 kilo tar lite kraft att lyfta. -10 blir snabbt till +40 under 3 lager kläder.

Ead har ont i knät men vill prompt köra vidare.
Efter 1,5 timmars tur är vi framme på isen. Ead och Foki pimplar upp rödingar, men jag som längtat efter fisket går fruktlös. Efter timmar utan fisk känns det nästan som om någon förbannat mig. Alla andra får fisk..
Vi tar paus för lunch och Foki rör ihop Älgfärstacos och Burritos i ett skogsparti över öppen eld i meterdjup snö.
Med ny energi tar jag nytt tag i fisket och äntligen nappar det! Jag får dagens största fjällöring och en fin röding.
Snön faller tätare och blåsten börjar tillta så vi beslutar oss för att packa ihop och ta oss hemåt. Efter en timmes färd upp på fjället har det börjat storma, och sikten är max 5 meter.
Vi stannar.

I mitt huvud hör jag pappas varning och jag förbereder mig mentalt på att gräva en grop att övernatta i och jag är glad att jag packade extrabatteriet, men Mats föreslår att vi vänder om och tar ”den långa vägen” tillbaka.
Efter ett par timmars färd börjar Kackerlackan få slut på bensin och vi inser samtidigt att lyset inte fungerar. Vi beslutar att köra så långt vi kan för att hitta en lösning när och var vi får stopp. På ny kolonn med mig i fören, Kackarlackan utan lysen efter och Foki som svans åker vi genom bäcksvarta skogsspår i piskande stormsnö.

Efter ytterligare ett par timmar har vi lyckats ta oss fram till Mats förråd där vi lämnar Kackerlackan och omorganiserar oss. Mats och Ead på turbie i täten, och Jag och Foki på Diva med släp efter. Jag kör.
Efter totalt 7 timmar är vi äntligen tillbaka vid stugan. Matta och möra, men glada att inte ha behövt sova i en snögrop.

På middagsmenyn står det Baked Feta Cheese med honung till förrätt, och Fiskgratäng i vitvinssås till middag med Pannacotta till efterrätt, men eftersom klockan är 11 på kvällen rör älsklingen snabbt ihop en korvstroganoff istället. Vilken hjälte. I matkoman somnar vi.

Billsbild1instasnap

Tidigare inlägg från 30:e Mars 2016:
Business lunch for one

LÄS FLER INLÄGG PÅ EN SIDA HÄR