Pass till baby Zelda

Älskade ni, 

Igår var vi hos polisen för att fixa pass till baby Zelda. Det var roligt att se, vi har funderat länge på hur det egentligen går till när man gör pass till spädbarn. Jag fick ha Zelda i knät och de satte en vit plastgrej mellan mig och Zelda. Sen viftade de med en färgglad plingande leksak bakom kameran så att Zelda titta mot den. Jag och Bill skrattade så mycket åt hur Zeldas bild blev. Hon var så söt och såg jätteförvånad ut. Hon var otroligt nyfiken på den där leksaken. Hon hade jättestora ögon och gapande mun på bilden.
Polisen berättade att passet är giltig i 3 år (för barn) men man kommer att behöva göra om passet innan det. Eftersom de vill att barnen ska likna sig själva i passet så mycket som möjligt vid den tidpunkten man reser. Att man tydligt kan se deras drag eller liknande.

Efter besöket hos polisen spenderade vi resten av dagen med att ha så mysigt som möjligt. Jag och Bill låg på varsin sida av Zelda och sjöng för henne, vi vände på oss och låg på magen alla tre när Zelda rullade till magläge, vi läste för henne och lekte. Det var så varmt i lägenheten så Bill bestämde sig för att ta ett bad med Zelda. Med lagom, behagligt temperatur i vattnet. Zelda blev så glad när hon låg där i vattnet. Hon plaskade och skrattade. Jag satt på badrumsgolvet och tittade på. Vi måste definitivt ha en pool när vi skaffar oss en villa här i Sverige också. Zelda är en riktig badanka, vad kul det skulle vara för henne. 🙂

Sen vill jag tacka er för alla fina tröstande kommentar från förra inlägget. Vad fina ni är. Det var svårt för mig att greppa känslorna och jag kan tänka mig att det är lika svårt för er att säga något eller hur ni ska ”trösta”. Ni behöver inte tänka eller grubbla så mycket. Jag mår… bra, min vardag rullar på som vanligt. Jag respektera honom och hoppas att han har kommit till ro när han gick bort. Jag har liksom en manlig förebild i mitt liv som jag identifierar honom som min riktiga pappa redan. Även om han inte är mitt kött och blod. Jag är nog inte ensam. Ni som är i samma sits kan säkert relatera och förstå.

Jag och mina små (Zelda och Baggiz) vill önska er en underbar dag. 

27 kommentarer

  1. Finaste Foki och Bill,

    Hon är då bara för go’ er lilla baby Zelda. Så kul att få följa med i hennes utveckling. Barn, speciellt bebisar förändras ju snabbare än man ibland kunde önska. Men alla åldrar och utvecklingsfaser har sin charm.
    Har nämnt det för länge sedan men vill gärna ta upp det igen. Med tanke på att du och Bill har olika efternamn f.n. så kolla upp väldigt noga vad som gäller betr. namnen i Zeldas pass om bara en av er båda föräldrar skulle resa utomlands med henne.

    Typ om hon har Bills efternamn enbart, kan det blir problem om du reser ensam med Zelda? Passpolisen i något land både vid utresan från Europa och vid ankomsten till det andra landet, skulle de då kunna tro att du ”smugglar” ut barnet el. liknande.

    Behövs något speciellt intyg stämplat av myndighet i så fall för varje resa som intygar att Bill är pappa och att han ger sitt medgivande för den specifika resan? Vet ej säkert hur det funkar eller om detta skulle kunna bli en issue?

    Föreslår att du lägger ut denna fråga här i din blogg.

    Det finns kanske andra föräldrar med olika efternamn som är i liknande situation betr. barnens pass och har erfarenhet av just detta.

    Sedan kan man ju alltid kolla upp med t.ex. konsulatet i det land man skall åka till och även se vad svenska passmyndigheten där ni hämtar ut passet, har för åsikt.

    Detta är bara en tankegång. Vill minnas att det en gång i Abu Dhabi var ett liknande fall med passagerare, från det flygbolag jag jobbade för, och att det blev en issue när de skulle gå igenom passkontrollen.

    Stor kram till er alla tre.

    Mandy

    1. Mina barn har ett annat efternamn än jag har och jag var tvungen att ha med mig födelsebevis där det framgick att jag är mamman till barnen. Det gick bra utan också, men de sa att för enkelhetens skull och för att vara på den säkra sidan kan jag ha en kopia av barnens födelsebevis med mig! 🙂 så bra att tänka på iaf!

  2. MIN OBOTLIGA CANCERSJUKDOM………

    Finaste Foki,

    Länge sedan jag kommenterade. Här kommer en liten update.

    För några månader sedan skrev jag att jag fått diagnosen obotlig cancer när jag åkte in till akuten den 1 april (ingen aprilskämt tyvärr).
    Tumörer spridda runtom i buken. Vet inte hur länge jag kommer att leva, dagar, månader, nobody knows.

    Det enda jag märker är att jag blivit svagare och gått ner allt mer i vikt.
    Har legat inne på sjukhus i fyra omgångar redan, ca 5 dgr varje gång.
    Supertråkigt.

    Nästan ständigt illamående, kan inte äta vad jag vill, kan oftast bara äta typ föda som innehåller ett par ingredienser och inga starka kryddor. Vill ej känna lukten av matos.

    Har fått tabletter både mot illamående och mot värk.
    Väger nu 46 kg till mina 160 cm. Vägde 62 innan jag blev sjuk. Kul i och för sig att kunna klä sig i precis vad för plagg jag önskar och att ha fått den där lilla bysten jag alltid ville ha, men inte så kul om det är med livet som insats.

    För länge sedan skrev jag också att jag en dag när tiden var inne, ville sälja mina föräldrars bostadsrätt (radhus). Pappa gick bort förra året, Han var gammal så det var dags. Mamma även hon gammal, fick komma in på ett boende när jag blev sjuk. Jag har annars bott i föräldrarnas bostad de sista 1,5 åren, för att ta hand om deras ”logistik”, dvs hemmets skötsel, matlagning, inköp tvätt osv. Hemtjänsten fick ta hand om deras personliga vård.

    Jag har nu röjt och tömt föräldrabostaden och fått den såld. Hur jag orkat detta samtidigt som jag har buken full av tumörer och mår allmänt dåligt, only God knows. Högre makter måste ha gett mig extra krafter för att genomföra detta tillsammans med släktingar, en kompis och inhyrd personal. Men nu är det gjort och det känns skönt.
    Mina planer var ursprungligen att köpa en lägenhet med utsikt mot havet i en ort vid kusten, några mil ifrån där jag bor nu i Västsverige.

    Då jag fått min diagnos, blir det inget av detta. I stället byter jag förhoppnings boende här i min hemstad där jag har släktingar och vänner. Min andra plan var att tillbringa delar av vintern utomlands, hyra en liten studiolägenhet på Phuket t.ex. och även resa runt och återse platser där jag arbetat i olika länder.

    Detta går inte heller, pga av min sjukdom. Måste nog inse att det är slut på mitt resande.

    MEN, jag skall inte klaga trots allt. Bodde utomlands i många år,
    Arbetade inom rese, flyg och kryssningsbranschen, bl.a. flera vintersäsonger ombord på kryssningsbåt i Karibien och Sydamerika Har bott i Bangkok, Maldiverna, Abu Dhabi, Dubai, Dominikanska republiken och diverse länder i Europa.

    Har haft ett fantastiskt liv, sett och upplevt mer än man kan drömma om. Jag har ”frid i själen” och är inte rätt för att dö.

    Tänker att när jag dör försvinner allt lidande sjukdomen ger mig. Då kommer jag att må bra igen. Och jag återförenas jag med min kära pappa och syster och övriga släktingar som redan gått bort.

    Så ser jag det som en bonus att man då kan ”resa gratis” över hela världen. Att med ”tankens kraft” kunna förflytta sig vart man vill. Även om man då är i en annan ”skepnad”. Hoppas det stämmer…..

    Jag tror att livet på jorden bara är en liten del av hela det stora universums ”maskineri”. Att själen lever vidare, fastän i en annan dimension. Alltför många TV program och artiklar om medium och andra som haft kontakt med och fått relevanta meddelanden och info från personer som gått bort, har övertygat mig.

    Hemma har jag en mini och en liten större Buddha staty. Tycker om filosofin inom Buddhismen.

    Att göra gott, hjälpa andra, inte vara självisk, dela med sig av det man kan osv. Fina och viktiga budskap.

    Just så som du Foki så många gånger visar oss genom din blogg. Hur du hjälper människor i Thailand på olika sätt. Du har ett gott och vackert sinne och hjärta. Du är en fantastisk förebild.

    Skall faktiskt låna någon bok om Buddhismen på biblioteket och läsa den. Nej, bättre köpa en. Länge sedan jag sist läste mer fördjupat om Buddhismen.

    Ja, detta var min story och min update.

    När det gäller cancersjukdomar, har jag numera noterat
    att cancer är en väldigt lömsk sjukdom som kan drabba alla, ung som gammal, män som kvinnor.

    Många cancerformer kan botas, men även det är en väldigt jobbig period för de drabbade. En del cancerformer kan inte botas. Själv har jag aldrig varit sjuk, aldrig ätit mediciner, aldrig rökt, hälsokostare, ej ätit kött eller druckit mjölk på många år. Ändå är jag en av många som drabbats av cancer.

    MITT BUDSKAP TILL ANDRA:
    – gör NU det du önskar här i livet, även om du är ung och känner dig ”odödlig”
    – njut och gör varje dag till fest
    – res till alla platser du drömmer om och som ekonomin tillåter
    – gör hälsokontroll och ta cellprover och andra prover varje år

    LIVE TODAY
    TOMORROW MAY NEVER COME

    Läste nyligen i en resebroschyr:
    LIVET GÅR INTE I REPRIS

    Kram och KARMA
    till Foki med familj
    och
    till alla andra som råkar läsa detta

    /Mandy

    1. Mitt hjärta går i tusen bitar av att läsa detta. Världen är så orättvis ibland och jag finner inga ord för att uttrycka hur sorgsen jag känner mig av detta.

      Du är en underbar människa Mandy, och vi kan inte göra mer än att tacka dig för all omtanke, kärlek, tid, minnen och varma ord. Jag kommer aldrig att ge upp om hopp om mirakel så än håller jag tummar. Styrkekramar till dig Mandy! Vilken fantastisk människa du är!

      1. Bästa Mou,
        Tack för dina ord. Det värmer. Du är alltid lika omtänksam.
        Jag är glad att även att även ha kommit i kontakt med dig och din fina blogg genom Fokis blogg.

        Läste igenom och kollade alla bilder ifrån er resa till Japan. Så intressant, så många fantastiska foton.
        Rekommenderar Fokis läsare som är reseintresserade att kolla in detta Japanreportage.

        Stort imponerad av er fullständiga koll på alla sevärdheter, hur ni skulle ta er dit, och framför allt hur ni lyckats ta reda på och besöka andra områden som normalt inte ingår i guideböckernas sightseeing lists. Områden där man möter befolkningen, ser hur de lever.

        Jag led med era onda fötter efter allt traskande, och regnet mellan varven, när jag läste din reseberättelse.

        Och OMG så mycket fina inköp, även souvenirer och goda snacks ni lyckades få med hem till Sverige.

        Gissar att det låg en hel del research och en många timmars förplanering inför er Japanresa.

        Well done my friend Mou!!

        Stort imponerad dessutom av att din man kan så mycket japanska och att även du verkar kunna en del, och att du hade stenkoll på maträtter och utan problem kunde leta dig fram till matställen med vegansk mat.
        Kanske borde du skriva en guidebok om Japan och framför allt en Japan for Vegan foodies….. guide.

        Så glad dessutom för er båda att ni nu har kunnat genomföra er Japan resa. Vet att ni sett fram mot detta länge.

        Du har rest en hel del vad jag förstår, även varit flera gånger i ert forna hemland. Om di vill, så berätta gärna för mig här eller i din blogg vilka länder/platser worldwide du har besökt.

        Som den resenörd jag är, älskar jag sådan läsning. My mind is flying and dreaming away every time I read of something travel related.

        Att se världen och lära känna olika kulturer har alltid varit ett av mina stora intressen och gett mig så mycket. It broadens your mind and understanding and sort of connect you with people and cultures from all over.

        Redan som liten minns jag hur mina föräldrar som också älskat att resa och möta människor från olika kulturer, bjöd hem gästarbetande studenter till vårt hem. Pappa arbetade då för ett oljeproducerande bolag i Sverige. Studenterna kom från bl.a. Österrike och från Kuwait kan jag minnas. Vilket ledde till att jag började brevväxla med en släkting till en av studenterna, Naja Al Mutawa från Kuwait. Denna brevväxling pågick i några år.

        Har senare när jag arbetade på en konferensavdelning för en internationell resebyrå i Dubai, googlat och pratat med en del från Kuwait.

        Al Mutawa är en stor släkt i Kuwait. En gren äger bilfirmor. Där finns en kvinnlig ryttarinna som tävlar i hästhoppning och en annan kvinna som är professor som båda heter Naja Al Mutawa. Men det behöver ju inte vara den Naja jag brevväxlade med, kan ju finnas fler med likadana namn inom en stor släktgren.
        It’s a small, interesting and wonderful world out there.

        Stor kram, best of luck and health always to you and your family
        dear Mou

        /Mandy

    2. Finaste Mandy, <3

      Jag är ledsen att läsa det här. Vet att du har haft det tufft med dina föräldrar tidigare och nu sjukdomen. Du förtjänar verkligen inte detta. En sådan vacker själ har du. Allt kan verkligen hända, man ska aldrig ta livet för givet. Därför är det så himla viktigt att man uppskatta nuet, uppskatta sitt liv under alla lägen. Kan se det lilla fina i vardagen.
      Jag har faktiskt tänkt på dig och saknat dig här i bloggen. Jag undrade länge var du har tagit vägen. Jag är ledsen för den tråkiga diagnosen. Den här sjukdomen är den hemskaste sjukdomen jag vet. Jag önskar att forskarna kan hitta mediciner som kan bota ALL typ av cancer snart.
      Trots den tråkiga diagnosen så känner jag en liten lättnad att du fortfarande är här. Tack för att du håller mig uppdaterad. Jag har tänkt mycket på dig som sagt. Mina tankar är hos dig, jag önskar verkligen att du kan bli av från sjukdomen.
      Du är en sån stor inspiration som alltid är positiv under alla lägen. Fortsätt vara du. <3

      Jag och min familj skickar dig all kärlek <3

      1. Bästa Foki,
        Tack för dina fina ord, det värmer.
        Jag accepterar mitt öde och vet att det finns många andra som liksom jag är drabbade.
        Jag gör det bästa av varje dag. Njuter av det lilla och av att ha släktingar och goda vänner som piggar upp mig. Bor centralt i en mindre stad och stöter alltid på bekanta och f.d. arbetskamrater när jag går ut.

        Förresten så har jag beställt en bok om Buddhismen. Den kommer om någon dag. Nämnde ju i mitt förra inlägg att jag vill ”refresh my mind” om den Buddhistiska läran och filosofin.

        Även om jag inte gjort några kommentarer här på länge, skall du veta att jag är inne och läser din blogg i princip dagligen.

        Läser om ert liv med sötaste Zelda, njuter av att se fotona på henne, se hur hon växer och utvecklas. Hon verkar så otroligt pigg och medveten om allt runtom henne. Kul läsa hur hon helst verkar vilja springa runt och leka med andra barn. Roligt också att läsa om hur Zelda får smaka på all möjlig mat och verkar gilla det mesta. Verkar som hon ärvt ditt intresse för mat, så liten hon är. Vad månde bliva av lilla Zelda?

        Din inställning till livet och omvärlden, hur du bryr dig om andra och hjälper andra, framför allt då i Thailand på olika sätt, är så fint. Det visar på vilken god människa du är Foki,

        Du är en stor förebild och inspiration. Mycket finns att lära av din inställning och av allt gott du gör.

        Och finaste Bill, även han lika godhjärtad, och du är ett perfekt par tillsammans. Harmonin lyser igenom dina rader och bilder. Så glad att du mött Bill.

        Tack Foki och Bill för att ni finns och inspirerar.

        Allt gott till er och massor av kärlek
        Karma

        /Mandy

    3. Finaste Mandy, det har alltid varit så härligt att läsa dina kommentarer och jag känner mig ledsen att höra om vilket orättvist öde som har drabbat dig… jag hoppas verkligen att du känner dig bättre snart och att du stannat med oss länge, du och Mou är några som jag verkligen uppskattar. Du verkar verkligen ha levt ditt bästa liv måste jag säga, du har alltid otroliga resor att berätta om och jag skulle känna mig lyckligt lottad om jag ens skulle resa till lika många destinationer som du. Jag hoppas du kan orka med någon till, du förtjänar det.
      Kramar, hoppas jag ser dig här snart igen. ♥

      1. Finaste Elina,
        Hoppas allt är bra med dig och din familj.
        Vad sysslar du med nu för tiden och hur är ditt liv?
        Minns jag rätt att du ännu studerade för ett par år sedan, eller var du redan färdig med dina studier och arbetade? Något med bioteknik, forskning, medicinområdet? Rätta mig om jag har fel.
        Någon semester i år, på hemmafronten eller utomlands?

        Tack snälla du för dina fina och stöttande ord. Precis som du själv säger är Mous och dina kommentarer de som jag har ”mest minnen ”av här i Fokis fina blogg från tiden innan jag började hjälpa mina gamla föräldrar och blev mer än upptagen.

        Min diagnos – ibland har jag svårt att ta in att jag drabbats, även om jag accepterar mitt öde fullt ut och har frid i själ och sinne. Det visar hur lite man vet om vad morgondagen kan föra med sig, och väl är väl det.

        Man tar ju annars livet för givet, att vara frisk och rörlig.
        Sjukdomen har fått mig att inse att man får ta till vara på varje dag, leva som man trivs med, njuta stunderna.

        Trots allt, så är jag väldigt nöjd med det liv jag haft. Mitt arbete runtom i världen har varit intressant, lärorikt och gett mig så otroligt många fina minnen.

        MEMORIES FRÅN MALDIVES – PARADISE ON EARTH
        Allra finaste minnen har jag nog från mina 10 månaders jobb för ett tyskt flygbolag på Maldivernas flygplats.
        Jag bodde i en chalet på Kurumba resort (kurumba.com), i en parkliknande omgivning med gräsmattor, blommor, kokosnötspalmer.
        Åkte båt 3 gånger om dagen. Först till flygplatsen där jag hade ett kontor 1 trappa upp med utsikt över havet och bryggorna där båtar kom och gick med turister mellan hotellen och flygplatsen. Sedan med en lokal båt in till mitt stadskontor i huvudstaden Male. Lunchade ofta på någon litet matställe i Male. Ofta ”Tuna Fish Curry” som är Maldivernas ”nationalrätt” och som befolkningen äter i princip 2-3 gånger per dag. Pasta, tonfisk, spices. Såå gott. Det fiskas mycket tonfisk utanför öarnas kuster, och andra födoämnen produceras i princip inte förutom kokosnötter och bananer. Maldiverna är ju en övärld med pyttesmå korallöar som man går runt på 10-15 minuter, Oftast bara 1 hotell på 1 ö. När jag bodde där fanns det ca 85 hotellöar och ca 200 miniöar där det bodde lokalbefolkning. Nu har fler hotellöar tillkommit. Huvudön Male går man runt på 1 tim 15 min.
        That’s it.

        Sent på eftermiddagen, när jag var klar med mitt admin på kontoret i huvudstaden som också den heter Male, båtfärd åter till min hotellö Kurumba. Ibland med tyska TUI’s platschef som hade en tjänstebåt med kapten (i stället för tjänstebil).
        Annars med en personalbåt.
        Just love traveling by boat………….

        Åter på min ö. Dopp i det ljumma kristallklara vattnet, middag och sedan hängde jag med en del andra expats som också var ”longstaying” guests på hotellet och liksom jag arbetade inom resebranschen.

        What can I say,…………
        Jag har samlat på minnen och fina upplevelser, inte på prylar.
        Memories, så länge hjärnan hänger med och det gör den till fullo, allt kan jag förlora, men alla fantastiska minnen och stunder jag upplevt kan ingen ta ifrån mig.
        Några månaders boende/flygplatsjobb i Bangkok och flera vintrars
        jobb på Abu Dhabis flygplats har också gett mig speciella minnen.
        För att inte nämna mitt jobb på kryssningsbåt i Karibien och Sydamerika. Fick se och uppleva såå många fina platser.

        Alla fina minnen är idag guld värda.

        Stay happy and healthy always Elina.
        Karma

        Kram
        /Mandy

      2. ”Jag har samlat på minnen och fina upplevelser, inte på prylar.”

        Det låter så fint, verkligen det man ska göra i livet.♥
        Ber om ursäkt för sent svar! Jag pluggar biomedicin på kandidatnivå, så du gissade nästan rätt! 🙂 Den här sommaren och förra har jag hjälpt en professor med ett projekt så det har varit långa dagar men jag har lärt mig mycket också. Senare i höst ska jag ha skrivit klart en rapport om mitt arbete och redovisa det för andra studenter som också har hjälp en professor med något. Min professor fokuserar på diabetes typ 2 och Alzheimers sjukdom så mitt projekt har handlat om att hitta en koppling mellan sjukdomarna.
        Kram! ♥

  3. Foki och Bill…kan inte ta in vilka underbara, härliga människor ni är!! Ni är så himla gulliga och coola på samma gång. Älska er så otroligt mycket!! Din blogg är verkligen en favorit.

    1. Väl valda ord om Foki och Bill. Håller fullständigt med Alise.
      Så fina människor med så mycket hjärta, godhet och omtanke.

      Tack för att ni finns, delar med er och inspirerar.

      Kram
      Mandy

      1. <3 <3 <3 <3

    2. Finaste, bästa Alise <3
      Tack snälla du. Vi blev så glada av din fina kommentar. Att du tog dig tid att lämna kärlek till oss. Vilken vacker själ du har. Fortsätt sprida kärlek och vara så här awesome förevig.

      Kärlek från mig och min lilla familj!

  4. Var köper du de hårbanden till Zelda? 🙂

    1. Älskar tillbaka! <3
      Vi köpte hårbandet i ett köpcentrum när vi var i Bangkok 🙂

      Kramar <3

  5. Älska er 😘

  6. Sassa nya tuttar på g

    Kram på dig ❤️❤️❤️❤️❤️
    Älskar din blogg 😍😍

    https://nouw.com/sassabassa/jag-ar-en-javla-egoist-34244294

    1. Jag hatar din blogg:)

    2. Tack snälla för att du följer och läser bloggen.
      Krama massor <3

  7. Inte en sassabassa fan

    Jäkla coola är ni. Inte bara coola men mysiga och så fina!
    Beklaga sorgen, all kärlek

    1. Vad du är snäll, tack snälla för att du skickade oss lite kärlek <3 Fortsätt vara så här awesome.
      Vi behöver mycket kärlek på internet 🙂 <3

      Kramar så mycket från mig och familjen.

  8. Sassa nya tuttar på g

    Så fint ❤️❤️❤️❤️❤️

    Shit vad coolt 😅

    Bryr dig inte vad folk säger!
    Är jag dum? Ful? Knäpp?vad tycker dom om mig? Gillar dom mina nya tuttar?! Vänd detta tips här :

    https://nouw.com/sassabassa/hur-ska-du-gora-for-att-skita-i-vad-andr-34250257

    1. Sassa! SLUTA!!! Spamma!

    2. Du är dum. Du är knäpp. Jag tycker illa om dig.

  9. Puss o kram till er!

    1. Kärlek från oss! <3 <3

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *