Min fina lilla familj ♥

Hey solstrålar! 

Jag har inte kunnat göra något annat än att mysa med Zelda hela dagen. Hon har varit vaken sen klockan 9:30. Jag testade lägga henne i spjälsängen vid 13:00, hon somnade men vaknade igen efter 30 minuter. Nu har Bill henne i bärsjalen, det ser ut som att hon äntligen har somnat. Puuh! Det här är så konstigt, när Zelda sover saknar jag henne och vill att hon ska vara vaken. När hon är vaken längre än en timme vill jag att hon ska sova nångång, haha. Det är faktiskt inte lätt att underhålla en 5 veckor gammal bebis, man kan inte leka med dem på samma sätt som med större bebisar.
Nu har vi tur när Zelda bara satt i famnen och såg glad ut. Hon slängde ut världens största smile och skratt som ett litet charmtroll. Jag känner mig helt förtrollad varje gång. Allt är frid och fröjd så länge hon får vara i famnen. Efter ett tag vill vi ju göra något annat, vi testade lägga henne i babysittern, babynest och på kudden bredvid oss men det gick inte för sig. Hon ville bara vara i pappas eller mammas famn. Haha, vi får ingenting gjort på dagarna här. Men sånna saker som man gör för sitt lilla barn. 

Jag känner mig så lyckligt lottad att jag har lyckats skaffat mig en sån fin familj. Min lycka kommer från det lilla i vardagen. Inte hur mycket pengar jag har på kontot eller strävande efter att äga en snygg bil (nu tog jag bara upp ett exempel). Att jag får dela mitt liv med dem jag älskar, inte behöva gå runt och vara hungrig, har någonstans att bo och möjligheter till att hjälpa andra människor på olika sätt. Jag behöver inte mycket, bara de sakerna som jag nämnde ovan. Mitt liv är komplett.
Det här låter kanske inte mycket för många, men när vi t.ex. kom hem från en mysig promenad med våra fina vänner häromdan ropade vi efter Baggiz, han sprang så glatt mot oss. Jag lyfte upp honom, pussade honom och vi fyra gick in till lägenheten tillsammans. Sen frågade vi varandra vad vi ska äta till middag under tiden jag matade Zelda. När Zelda hade ätit klart tog Bill över. Jag lagade mat och Baggiz satt bredvid mig i köket. Han hoppades på att jag skulle tappa något på golvet. Efter maten fick vi båda barnen att sova. Baggiz i sin säng och Zelda i sin. Jag och Bill kollade på en film innan vi gick och la oss. När vi är i sängen brukar Baggiz hoppa upp och lägga sig mellan oss. Tänkt att jag kan leva så här varje dag!  

4 kommentarer

  1. Er gulliga söta kisse. Vad fin han är.

    1. Att han är <3 Vi älskar honom så mycket! Baggiz förgyller vår lilla vardag varje dag <3

  2. Haha för en gångs skull så har Bill inte perfekt hår! 😛
    Och ja, såna dagar är verkligen mysiga och relaxing typ. Dock har jag en annan vardag än dig, men förstår vad du menar.

    1. Hahahaha, eller hur! Har du sett hans ögon? XD
      En trött pappa deluxe, det är nog nu när håret, stilen och allt annat förändras 😀

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *