Cat fight

Äntligen! Nu är Baggiz hemma igen. Så himla skönt att han att han är tillbaka, det blir inte lika tomt i sängen längre. Jag älskar att somna till Baggiz purrrrrrr purrrrrr och har saknat det otroligt mycket. Det är inte bara Baggiz som är här faktiskt, utan Gandalf också som är Bills mammas katt. Han ska bo hos oss till semestern är över. Nu är det vårt tur att ta hand om katterna.

När Baggiz kom hem gick jag ut lite grann med honom i koppel vilket han kanske inte föredrar. Han vill springa fritt, men vi vill att han ska komma in i hemma miljö lite grann, även om vi såg att han kände igen sig och vet precis var han är så känns det ändå bättre att han under de första dagarna, sakta men säkert få göra sig hemma här igen. När han kom in till lägenheten sprang han direkt till sin matta där alla hans leksaker är och powernapade på sin lilla säng bredvid vår säng. Han vet var han har sina grejer och var han har sin plats liksom. Han fräste också åt Gandalf ett par gånger när Gandalf fick uppmärksamhet av oss, haha. Han är en avundsjuk liten unge.

Sen fick jag för första gången en stor smocka av Baggiz, jag var liksom glad att han var hemma och kunde inte sluta pussa på honom. Jag förstår att jag var riktig jobbig mot honom. Vet inte om det var kombination av att jag inte lät honom springa fritt ute eller om jag tidigare hade gosat med Gandalf också. Jag blödde från ansiktet och grät för att Baggiz var upprörd, haha. Har ett par rivmärken på ansiktet nu, men som tur var har de inte svullnat upp. Bill skulle skälla ut Baggiz först men jag sa nej, det var mitt fel så vi lät honom va. Sen kom Baggiz fram när han såg mig ligga där i sängen helt ledsen. Han kom fram med sitt lilla huvud så att jag kunde pussa på honom, haha. Jag älskar Baggiz så mycket, och han kan ge mig tusen rivmärken, jag skulle älska honom ändå! Katter har sina stunder och är vääääldigt eget, om man inte har gjort dem upprörd skulle dem såklart inte göra något mot en. 

Love this! 

8 kommentarer

  1. Mitt i prick.
    Hälsningar från Schweiz //Sofia
    (http://sofiacm.com min blogg för stil och inredning)

  2. Uppstod blodvite mellan mig och min ena katt för ett tag sedan, men då var det min hand som fick ta smällen. När jag började googla på vad man ska göra om man blir klöst eller biten av en katt lät det nästan som att man kunde dö av det?! Nu är våran katt innekatt och det gick bra, men var uppmärksam på om det svullnar upp eller om du får huvudvärk eller så, då bör du nog kolla upp det 🙂

  3. Jag gillar inte riktigt din attityd mot Baggiz. Det skall vara DU som bestämmer – punkt!
    En gång bet min hund, mycket ung, mig i fingrarna när jag tog maten från den. Du skall tro att den bad om förlåtelse efteråt med pussar och mm. Förlåtelse som jag givetvis gav.

    Så har det varit vid flera tillfällen med fler katter och hundar. Det har hänt flera gånger att katter bitit mig i fingrarna. Men inte för att bitas utan för att markera, de kan ju inte prata med ord.

    Är du mot Bill på samma sätt som mot Baggiz?

    Glöm inte bort min fråga från i förrgår (ungefär). Varför väntade Bill så länge med att fria? Är han osäker på dig? -:))

    1. Haha fy vilken dum kommentar. Usch på dig.
      Katter gör alltid som dom vill, man kan aldrig bestämma över en katt. Och 3 år är inte lång tid för att fria.
      Onödig kommentar av dig, vad vill du uppnå med en sådan?

      1. Jag ville uppnå kunskap och ett leende. Men jag märker att i det leendet hamnade R:s mungipor åt fel håll.

    2. Hur kommer det sig Per att jag oftast ser negativa kommentarer om Fokis liv från dig? Och precis som R skriver, katter fungerar inte på samma sätt som hundar.

      1. Elina, jag kan inte se något negativt i mina kommentarer och det är inte heller min avsikt. Realism och vänskapligt ifrågasättande är inte detsamma som negativt. Den form av humor som jag ibland försöker mig på är inte alla mogna för, och det kan jag förstå. Däremot kväljer mig det intetsägande sockervadd som många presterar – i all välmening givetvis.

        En väns sanna kritik är mer värt än tusen människors menlösa ord.

        Jag gillar Foki och beundrar henne. Att bara jamsa med i ändlösa berömmelser är den största otjänst jag kan göra henne.

  4. haha låter som jag mot mina barn 🙂

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *