Nu har vi äntligen kommit fram till mitt älskade Japan, och Nikko nationalpark.
Det känns helt fantastisktatt vara här, och för första gången få uppleva det japanska småstadslivet och den japanska landsbygden. Allting känns så genuint och pittoreskt. Enkelt men vackert!
När vi landade på Narita Airport så åkte vi direkt till järnvägsstationen och steg ombord på ett tåg, som har fört oss ca 40 mil upp bland bergen och fram till Nikko. På vägen passerade vi många ödsliga tågstationer, där ingen steg på och ingen steg av. Ibland kunde man inte se en enda människa så långt ögat nådde. Det kändes kusligt på ett mysigt sätt.
Så här ser ”huvudgatan” ut i Nikko:
Nikko är en liten by som ligger uppe bland bergen, långt utanför Tokyo. Det känns ungefär som en japansk version av Gällivare eller Jokkmokk i norra Sverige (men ännu mindre). Klockan är ca 7 på kvällen just nu, och allting är helt tyst och släkt. De fåtal butiker och caféer som finns har redan stängt för dagen. Här finns ingen shopping, inga neonskyltar, och inget nattliv, men däremot massor av hiking-leder, vattenfall, djupa skogar och vackra tempel.
Precis vad vi har längtat efter.
Järnvägsstationen (slutstationen på järnvägen) som vi kan se från vårt hotellfönster.
Vi är supertrötta efter den långa resan. Nu ska vi starta igång värmeelementet i hotellrummet och sova ut inför morgondagens äventyr i parken.
Det är riktigt kallt här i Nikko, brrrr! När vi kom fram till slutstationen så var vi fortfarande klädda i sommarkläderna från Hong Kong. Den gulliga tågchauffören såg bekymrad ut och undrade varför vi hade så tunna kläder på oss. Han skrattade när han fick veta varför. :)
Jag måste nog köpa en mössa och ett par vantar i morgon.
.png "English"){kind=small}
hej foki